ECB höjer räntan och lån blir dyrare

Europeiska centralbanken har höjt räntorna med en kvarts procentenhet till 2,5 % då energipriserna driver upp inflationen i eurozonen.

ECB, Europeiska Centralbanken. — *Europeiska Centralbanken, Euro Tower. Foto: Thorsten Jansen, CC.*

Artikeln i korthet.

Europeiska centralbanken höjer räntan med en kvarts procentenhet till 2,5 % för att hantera inflationstryck.
ECB:s beslut påverkar inlåningsräntan, refinansieringsräntan och utlåningsfaciliteten.
Höjningen kan leda till högre kostnader för nya lån, men påverkar inte automatiskt bolån med rörlig ränta.
Sparare kan dra nytta av bättre avkastning på insättningar, medan statskuldens finansieringskostnader också kan öka.
ECB förblir flexibel och utvärderar kontinuerligt inflationsdata och ekonomisk utveckling för framtida beslut.

Europeiska centralbankens råd höjde räntan på inlåningsfaciliteten från 2,25 % till 2,5 % på torsdagen den 10 september. Det är den andra höjningen sedan den 11 juni, då ECB agerade för första gången på tre år. Att ECB höjer räntan nu är ett centralt tema i den ekonomiska debatten.

ECB fastställer penningpolitiken för euroområdet genom tre styrräntor, där inlåningsräntan fungerar som dess huvudsakliga riktmärke. Den huvudsakliga refinansieringsräntan höjdes till 2,65 % och utlåningsfaciliteten till 2,9 %.

I sitt uttalande noterade centralbanken att ”konflikten i Mellanöstern fortsätter att generera inflationstryck. Vilket gör att inflationen förväntas ligga kvar långt över målet under en längre period”. Samtidigt som den säkerställde att ”med dagens beslut är ECB-rådet fortsatt väl positionerat för att navigera den osäkerhet som konflikten orsakar”. ECB:s prognoser uppskattar att den totala inflationen kommer att ligga på i genomsnitt 3 % i år. Förväntningarna för 2027 och 2028 har dock reviderats upp till 2,5 % respektive 2,1 %, jämfört med juni. Därför är det viktigt för eurozonens ekonomi att ECB höjer räntan nu.

En reaktion på stigande olje- och gaspriser.

Beslutet är ett svar på de ökade riskerna för prisstabiliteten, särskilt på grund av utvecklingen på energimarknaderna. Priset på Brent-råolja har återigen överstigit 100 dollar i ett sammanhang som präglas av kriget i Iran och farhågor om nya störningar i leveranserna genom Hormuzsundet. Ökningen av olje- och gaspriserna hotar att föras vidare till företagens kostnader för bränsle, el, transport och produktion. ECB försöker förhindra att denna initiala effekt sprider sig till de totala priserna och skapar en ny spiral mellan inflation och löner. Dessutom får ECBs räntehöjning stor uppmärksamhet i hela Europa.

Kärninflationen, som exkluderar de mest volatila komponenterna som energi och livsmedel, låg på 2,4 % i augusti. Även om den fortfarande är relativt begränsad anser ECB-rådet att energiscenariot har ökat riskerna för att inflationen ligger kvar över 2 %-målet under en längre tid. Den största ovissheten ligger nu i huruvida ECB kommer att höja räntorna igen före årets slut. Vissa aktörer, såsom Deutsche Bank, förutser ytterligare en höjning med 25 räntepunkter i december, vilket skulle höja inlåningsräntan till 2,75 %. Samtidigt är diskussionen om att ECB höjer räntan aktuell bland både experter och politiker.

Vad höjningen betyder för bolån och andra lån.

Räntehöjningen ökar inte automatiskt betalningarna på bolån med rörlig ränta, men den sätter press uppåt på Euribor. Som är det index som används i Spanien för att granska de flesta av dessa lån.

Den konkreta effekten kommer att bero på vilken nivå Euribor ligger på när det är dags att uppdatera varje bolån. Om indikatorn ligger över den nivå som registrerades tolv månader tidigare kommer bolåneräntan att öka. Men om den förblir lägre kan den fortfarande minska trots ECB:s beslut.

De bolån med fast ränta som redan tecknats ändras inte. Däremot kan nya bolån, konsumentlån och företagsfinansiering bli dyrare eftersom bankerna har en högre kostnad för att få pengar. Spanska banker hade redan börjat höja priserna på konsumentlån. Den genomsnittliga andelen nya transaktioner låg på 6,96 % i juli, jämfört med 6,83 % i maj.

Sparare kan gynnas.

Däremot kan räntehöjningen också förbättra avkastningen på insättningar och sparkonton. Även om dess överföring till kunderna kommer att bero på varje enhets affärspolicy. Samtidigt ökar åtstramningen av penningpolitiken finansieringskostnaden för stater. En långvarig höjning av räntorna kan leda till högre räntor på nya statsskulder och öka trycket på länder med hög skuldsättning.

ECB håller alla alternativ öppna.

ECB-rådet kommer att fortsätta att fatta sina beslut möte för möte, baserat på inflationsdata, den ekonomiska utvecklingen och den intensitet med vilken de finansiella förhållandena begränsar efterfrågan. ECB undviker att i förväg binda sig till en specifik utveckling för räntorna. Utvecklingen av kriget i Iran, energipriserna och möjligheten att stigande kostnader kommer att överföras till löner och tjänster. Detta kommer att vara avgörande för om höjningscykeln fortsätter under de kommande månaderna.