Hej! Spanien Ett magasin för nordbor med aktuella reportage på svenska om livet i Spanien och mer därtill.
Belägen i den autonoma regionen Kastilien och León i Spanien, är Segovia en stad rik på historia och kultur. Dess välbevarade monument vittnar om flera epoker – från romersk ingenjörskonst till medeltida storhet.
År 1985 erkände UNESCO det självklara: Segovias historiska centrum är ett världsarv. Inte bara för att byggnaderna är gamla eller vackra, utan för att de berättar något större, om människans drivkraft att bygga och skapa.
Första gången vi besökte Segovia var det den romerska akvedukten som var målet, tror inte jag riktigt förstod då vad denna stad hade mer att erbjuda. Segovia var då ett av målen på väg till Sverige, och det var inte sista gången jag var där. Något år senare återvände jag med mina mc-vänner till staden och även denna gången imponerades jag av den enorma och bildsköna akvedukten. Jag tillhör gruppen av människor som måste se alla platser två gånger innan jag blir nöjd.
Akvedukten
Denna romerska akvedukt är en av de mest imponerande och bäst bevarade romerska strukturerna i hela Spanien – och en symbol för staden. Den reser sig som en väldig port in mot staden. Granitblocken är perfekta i passform, lagda av romerska ingenjörer för nästan 2000 år sedan, under kejsar Trajanus eller Hadrianus. Den bar vatten till staden i över 17 kilometer från bergen i Sierra de Guadarrama och har över 160 bågar, byggda utan murbruk – endast med exakt huggna granitblock. Själva akvedukten är över 800 meter lång och högsta punkten är cirka 28 meter.
En sådan konstruktion borde inte kunna stå kvar efter århundraden av stormar, krig och glömska – men det gör den. Den står där som en påminnelse om att det som byggs med skicklighet och syfte kan trotsa tiden.
Akvedukten leder rakt in i den gamla staden som börjar där akvedukten slutar. Man får gå upp för trapporna eller på någon av gatorna som leder upp dit till Plaza Mayor och här reser sig Segovias katedral, ståtlig och ljus som om den vore uthuggen ur själva himlen. Hon kallas ”Katedralernas dam”, och med rätta. Trots att den byggdes så sent som på 1500-talet – mellan 1525 och 1577 – håller den kvar den gotiska stilen med sina spetsbågar och höga valv, även om renässansens nyanser börjat smyga sig in. Detta var en av de sista gotiska katedralerna i Europa, ett slags farväl till en arkitektonisk epok, präglad av tro, ljus och höjd.
Det högsta tornet är 88 meter och är ett landmärke för staden. Klosterträdgården är delvis bevarad från den tidigare romanska katedralen, som låg närmare Alcázar och förstördes under Revolten i Segovia 1520. Den nuvarande katedralen byggdes efter att den tidigare katedralen förstördes.
Första gången vi besökte Segovia var det den romerska akvedukten som var målet, tror inte jag riktigt förstod då vad denna stad hade mer att erbjuda.
Katedralen från slottet
När man har vandrat förbi katedralen och nedför gatan kommer man till en öppen plats och där ligger Alcázar de Segovia – slottet som inspirerade Disney. Det sägs ha varit en av inspirationskällorna för Walt Disneys Törnrosaslott eller Askungens slott för sina sagolika torn och sin silhuett. Om det är sant eller inte vet jag inte, men oavsett är det ändå spännande.
Slottet är faktiskt sagolikt och ser ut att vara hämtat direkt ur en fantasivärld – och det är just vad det har varit för många konstnärer och filmskapare. När man kommer ner till slottet är det svårt att se hur fantastiskt det ligger. Ska man uppleva slottet ur rätt vinkel får man ta sig ut från staden och nedför klippan, först då förstår man varför det kallas sagoslottet och varför det inspirerade Disney.
Det sägs ha varit en av inspirationskällorna för Walt Disneys Törnrosaslott eller Askungens slott för sina sagolika torn och sin silhuett.
Spektakulär interiör förstås och missa inte att besöka Palacio Real de la Granja strax utanför Segovia.
SEGOVIA ÄR EN PLATS där romersk, medeltida och renässanshistoria smälter samman. Det är inte svårt att förstå varför dess centrum har fått världsarvsstatus. Med sin unika akvedukt, sin praktfulla katedral och sitt sagoslott är staden ett levande museum över Spaniens rika kulturella arv. Har ni inte varit där så besök platsen. Båda gångerna jag besökt staden har vi bott på ett av hotellen nedanför akvedukten och från takbaren har vi kunnat sitta och se akvedukten i sin kvällsbelysning när det har blivit mörkt. Det är mäktigt och en syn man bär med sig.
Legenden
Det var en gång en flicka som gick 16 kilometer varje dag för att hämta vatten. Flickan var trött på att bära vatten genom de branta gatorna, och en dag skrek hon ut i tomrummet att hon skulle sälja sin själ till djävulen för att få vatten till deras hus.
Djävulen hörde henne och de slöt en överenskommelse. Han skulle bygga en akvedukt och hon skulle ge honom sin själ i gengäld, om han byggde den på en enda natt. En akvedukt på mer än 16 kilometer, som skulle förse hela Segovia med vatten, skulle vara klar till nästa morgon.
Djävulen satte igång att arbeta och med hjälp av tusentals små demoner började de placera de enorma stenarna utan vila. De arbetade hela natten. Under tiden fortsatte flickan att be. Hon hade gjort ett misstag och kände sig skyldig – hon ville inte ge sin själ till djävulen. Hon hade varit lat, vilseledd av lathet, tänkte hon. Så hon bad och bad och gav löften till Jungfru Maria, som verkar ha tyckt synd om henne, eftersom hon fick solen att lysa innan den skulle.
Natten tog slut i förtid. Solljus täckte gatorna och djävulen blev inte klar med akvedukten. En enda sten hindrade honom från att uppfylla sitt syfte, en enda sten tog flickans själ ifrån honom. På morgonen levde flickan fortfarande och Segovia hade en ny akvedukt och djävulen flydde från Segovia. Djävulen kan man besöka när han tar en bild med sitt stora verk, och du kan också ta en. Med både honom och hans akvedukt eller romarnas, bedöm själva.
Med sin unika akvedukt, sin praktfulla katedral och sitt sagoslott är staden ett levande museum över Spaniens rika kulturella arv.
