Hej! Spanien Ett magasin för nordbor med aktuella reportage på svenska om livet i Spanien och mer därtill.
På Costa Dorada i Spanien är det trångt på stränderna under högsäsongen, men det upplevs faktiskt inte som något problem.
Rör inte det som fungerar. I La Pineda (Vila-seca), ett historiskt turistcentrum på Costa Dorada upprepas framgångsformeln sommar efter sommar. Med en beläggning som har ökat till trängsel, är La Pinedas sandstrand en tydlig demonstration av styrkan i den omdiskuterade modellen för sol- och strandturism.
Med nästan 6.000 bäddar fördelade på främst hotell, campingplatser (840 platser) och en syndaflod av lägenheter finns det ingen som hittar bevis på turismfobi här. Livet kretsar kring turism, till synes i harmoni, utan några större konflikter mellan lokalbefolkning och besökare. Turismen här är mycket familjeorienterad och mycket lojal, vilket underlättar samexistensen. Tiden när hotellen var fyllda med ryssar är idag bara ett minne blott.
Här härskar lugnet.
Lugn är en dygd här, vilket verkar paradoxalt. ”Vi kommer tillbaka varje sommar eftersom vi vet att vi kommer att hitta det vi letar efter, lugnet, en mycket bekväm, fantastisk strand och ett hotell med all den service vi älskar”. Förklarar Mari Cruz, som byter ut Sabadell mot La Pineda minst två veckor om året.
Hennes partner är överens om varför de är återkommande besökare. I nästan allt annat har de motsatta åsikter. ”Vi är lugna, det finns inte många utlänningar, och du kan bada utan att oroa dig för att bli bestulen”. Säger Antonio, make och helt samstämmig. Majoriteten av turisterna kommer från Katalonien, Aragonien och andra regioner på den iberiska halvön. Det finns också en hel del engelska och franska turister.
Stranden i La Pineda, urban, central, och med alla typer av tjänster, fin sand och klart, grunt vatten, platt och inte för djupt, är inte vykort-perfekt. Ingen av dess lojala turister förväntar sig att den ska vara det. Som bakgrund, i ena änden, hamnen i Tarragona och den industrianläggning som används av petrokemiska företag.
Samexistens.
Närheten mellan industri och strand har i årtionden tvingat alla att upprätthålla en känslig balans. Debatten om den påtvingade samexistensen mellan turism och kemiindustrin har gått igenom stadier av större och mindre spänning. Båda sektorerna strävar efter att främja samexistens av rent egenintresse, med vetskapen om att buller är skadligt för alla.
Olyckor som Iqoxe-explosionen i grannstaden La Canonja händer givetvis, lyckligtvis hände det på vintern. Eller de upprepade utsläppen av mikroplast, pellets som når stränderna på Costa Dorada, med en speciell påverkan på sanden i Vila-seca har varit kontroverser.
På sanden, i mitten av augusti, tänker turister inte på kemi, då är det helt andra problem som kommer upp till ytan. Vissa fäller ut stolar, parasoller eller solsängar och går sedan därifrån. Kommunen har genomfört kampanjer och låtit lokalpolisen ta bort attiraljer som ”bokar” en plats. Men beteendet verkar vara svårt att utrota. Alla ansträngningar görs för att de lojala strandbesökarna skall få en bra plats på stranden i La Pineda.
