Hej! Spanien Ett magasin för nordbor med aktuella reportage på svenska om livet i Spanien och mer därtill.
Det konstgjorda regnprogram som Marocko sedan flera år håller på att utveckla kan riskera att påverka klimatet i Spanien.
Grannlandet i söder har redan investerat 14,7 miljoner euro mellan 2021 och 2023 med ojämnt resultat och aviserar nu ytterligare 10 miljoner.
Molnsådd för att generera konstgjort regn är inte en möjlighet för framtiden i Marocko, utan en verklighet i nuet. Grannlandets regering har redan investerat nästan 15 miljoner euro (14,7) mellan 2021 och 2023 i programmet ”Al Ghaith” för detta ändamål. Något som nyligen bekräftades av Marockos vattenminister Nizar Baraka under en session i parlamentet.
Marocko har enligt uppgift experimenterat länge med detta för att försöka att komma till rätta med torkan i landet. Forskare tror att denna metoden skall kunna öka nederbörden med mellan 10 och 15 procent. Marockos jordbruksminister Mohammed Sadiki har tidigare tillkännagett en nyinvestering på 10 miljoner euro för att genomföra ytterligare 20 projekt med molnsådd. I samband med det tillkännagivandet så påminde han om att dessa metoder har nått avsevärd framgång i andra länder.
Tänkbara konsekvenser i Spanien.
Flera spanska medier och experter har varnat för detta. De menar att den vidare användningen och intensifieringen av dessa regnskapande metoder i Marocko kan ge negativa konsekvenser i Spanien. Spaniens regering har begärt att få mer information om detta av regeringen i Marocko. Eftersom den anser att åtgärder av denna typen bör infattas i bilaterala avtal mellan de två länderna för att undvika oönskad skada.
Experter som alltid har tvivlat på effekten av konstgjort regn är oroliga. De fruktar att ändring av regnets uppträdande i Maghreb kan utlösa åska, hagel och till och med tornados på norra sidan av Gibraltar sund.
Metoderna används i flera länder.
Molnsådd som även används i Kina och andra asiatiska och arabiska länder med ojämna och obetydliga resultat, har också fördömts av FN. En rapport som utfärdades efter klimattoppmötet 2023 säger att denna manipulation ”kan utlösa en rad kedjereaktioner med betydande risker för människor, hav, global temperatur och biologisk mångfald”.
Enligt FN, ”innan man fortsätter att utveckla dessa nya tekniker är det nödvändigt att till fullo förstå deras effekter och etiska implikationer”. Samt att ta hänsyn till ” konkurrerande intressen hos olika regioner och samhällen.”
Så här går det till.
Molnsådd görs vanligtvis från små plan som släpper ut kemiska föreningar i atmosfären, såsom silverjodid, natriumklorid eller aluminiumoxid. Dessa ämnen gynnar skapandet av moln och ökad nederbörd. Förutom att sprida ämnena från flygplan så används även drönare, missiler och ballonger, men även markbaserade metoder finns.
Enligt AEMET så utför för närvarande inte mindre än 50 länder runt om på planeten aktiviteter för artificiell klimatförändring. Även om inte alla görs för att öka nederbörden, utan också för att minska storleken på hagel eller sprida dimma i specifika områden. Myndigheterna i Kina har bedrivit molnsådd sedan 1960-talet, bland annat för att förhindra regn i samband med OS i Kina. Sovjets flygvapen lyckades så moln över Vitryssland två dagar efter Tjernobylkatastrofen 1986 för att avlägsna radioaktiva partiklar från moln på väg mot Moskva. Detta lyckades i den mån att det radioaktiva regnet föll över Vitryssland istället för över Moskva.
