På svenska känner vi till det som Johannesbröd, efter Johannes döparen som åt av frukten i öknen. Det hör till ärtväxter och är ett magnifikt träd.
Det ger en frukt eller baljor som verkligen liknar en platt ärtskida eller bönskida. Som omogna är de nästan ilsket gröna, för att sedan torka och bli mörkbruna.
Först när baljorna har blivit bruna, skördas de för att användas till bland annat djurfoder. De kan också rostas och malas för att användas som t ex. kakaoersättning. Till skillnad från kakao finns det inget koffein i johannesbröd och inte heller teobromin som är ett centralstimulerande medel. Johannesbrödet har en naturlig sötma och används i drycker och godis. Saften från den kan jäsas till alkohol.
Från foder för boskap, nödmat eller ingrediens i livsmedelsindustrin, till moderiktig supermat.
Här kommer massor av bra-att-veta för att få ut det mesta av fördelarna med denna naturligt söta baljväxt, rik på fibrer och näringsämnen och med bara 1 % fett.
Trädet är lätt igenkänningsbart för sin storlek och sina karakteristiskt baljformade frukter. Johannesbröd är utan tvekan bortglömt när man pratar om de typiska medelhavsgrödorna – olivträdet, vetet och vinrankan. Till och med här i Spanien, som är världens ledande odlare av johannesbröd, har dess användning traditionellt varit begränsad till djurfoder eller till att få fram fruktkärnmjöl. Det är en livsmedelstillsats, även känt som E410, och utvinns från dess frön och har flera industriella användningsområden.
Men nu märks en förändring, tack vare det växande intresset för hälsosammare kostvanor och mer hållbar gastronomi. Intresset för johannesbrödets näringsmässiga och kulinariska värden har vuxit fram med kraft.
Men nu märks en förändring, tack vare det växande intresset för hälsosammare kostvanor och mer hållbar gastronomi.
Johannesbrödets fördelar
• På grund av sin sammansättning är johannesbröd en riktig näringsskatt och en perfekt allierad för personer med glutenintolerans, de som är diabetiker eller lider av högt kolesterol.
• Johannesbröd är rikt på vitaminerna A, B1, B3, B3 och D och mineraler som magnesium, fosfor, zink, kalium och kalcium.
• Innehåller inte gluten.
• Till skillnad från kakao har den bara 1% fett.
• Dess höga fiber- och proteininnehåll hjälper till att sänka blodsockernivån efter måltider och förbättrar insulinresistensen.
• På samma sätt har detta fiberinnehåll och närvaron av tanniner också effekt på det ”dåliga” kolesterolet.
• Den kan användas för att behandla diarré orsakad av virus eller bakterier och är en välkänd huskur mot kräkningar och uppstötningar hos spädbarn.
• Till skillnad från kakao innehåller den inte teobromin eller andra stimulerande ämnen, så det kan vara väldigt användbart om man vill ”bli av” choklad.
• Slutligen är johannesbröd en välkänd livsmedelstillsats som ofta används vid framställning av såser, krämer eller glassar, som förtjockningsmedel och geleringsmedel.
Detta var de viktigaste fördelarna och egenskaperna som gör johannesbröd till den ”nya” supermaten.
Det behövs 1 hanträd per 20-25 honträd för att få en bra skörd.
Men hur inkluderar man det i sin kost?
Framför allt som johannesbrödsmjöl! Man kan få tag på johannesbröd som råa baljor, de är då mogna och torkade. Det finns även i form av melass eller sirap, eller som rostad och mald till mjöl. Det är mycket enkelt att använda, till exempel som ersättning för kakao i desserter och krämer. Man kan göra sina egna hälsokostpiller av det. Eller varför inte direkt i mjölk eller grönsaksdrycker eftersom det är helt lösligt. Och framför allt, prova i kakdegen eller sockerkakssmeten. Men minska mängden socker eller andra sötningsmedel. Resultatet är positivt överraskande!
Om man råkar ha ett johannesbrödträd på sin egen tomt, kan man göra sitt eget mjöl. Det är inte svårt. Först och främst måste baljorna vara mogna. De ska tvättas noggrant och kontrolleras så att de inte är skadade. Därefter hackas de i bitar och fröna tas bort. Obs detta är viktigt eftersom fröna är för hårda för oss! Sedan läggs de i ugnen, lätt utspridda, och rostas efter behag. Låt kallna. Sista stegen är att mala bitarna och sålla mjölet. Klart!
Johannesbrödträdet och dess baljor, med en smak från en svunnen tid.
De flesta har nog stött på och reagerat när de har sett ett johannesbrödträd. Det är ett stort vackert vintergrönt träd av släktet Ceratonia. Namnet kommer från grekiskans Keras, som betyder horn. Det är enkelt att förstå med tanke på fruktens utseende. Botaniskt hör den till baljväxtfamiljen. Trädet har spridit sig över hela Medelhavsområdet från Palestina eller Syrien, och har anpassat sig perfekt till de varma sommarmånaderna här i Spanien. Det har motståndskraft mot torka, klarar salthaltig jord och kan växa på kalksten. Ett rustikt träd som passar bra här.
Först när trädet är 8 år börjar det ge frukt. Frukten är en långsträckt, grön balja som blir väldigt mörkbrun när den är mogen. När man tar på baljorna känns de hårda, de blir cirka 20 cm långa och ser träiga ut till utseendet. Hela baljan används som foder till djur, särskilt för åsnor och hästar, men om vi ska äta av baljorna måste fröna tas bort.
Det finns fortfarande äldre som minns de tider av hungersnöd som följde på det spanska inbördeskriget. Då blev baljorna från johannesbrödträd en räddning, eftersom de var billiga, näringsrika och naturligt söta. Då gjordes också ersättningar för sådant som var svårt att få tag på som till exempel kaffe eller kakao.
Lång historia.
Användningen av johannesbröd går tillbaka till kulturen i Mesopotamien, det som idag är Irak. Johannesbrödträdets baljor användes för att göra drycker och godis och var mycket uppskattade för sina många användningsområden. Trädet nämns ofta i texter som går tillbaka tusentals år. Det visar på dess tillväxt och odling i Mellanöstern och Nordafrika. Fröna av denna frukt var den ursprungliga standarden för karat. Viktenheten karat används för att väga ädla metaller och ädelstenar. Det anmärkningsvärda är den enhetliga storleken och vikten på fröna från johannesbrödet. De väger ca 0,2 gram, vilket är samma vikt som en diamant på en karat har idag. Termen karat kommer från det grekiska ordet kerátion, som i sin tur kommer från arabiskans qirat.
Korta fakta
1. Det hårda och stabila virket av johannesbrödträd har flera användningsområden. Det görs tunga och rustika möbler som håller i generationer. Man kan göra ett fint parkettgolv av det. Virket är väderbeständigt, så det tillverkas även terrassmöbler, staketstolpar, verktygsskaft mm. av det. Färgen på virket är ljust, nästan beige, och har en fin ådring.
2. Spanien är världens ledande producent av johannesbröd med en skörd på mellan 60 000 ton och 80 000 ton på nästan 47 000 ha mark och plus mer än 500 000 träd utspridda. De flesta odlingar finns i Valencia, Castellón, Tarragona och Balearerna.
3. 70 – 80 % av skörden förblir i Spanien och endast 20 -30 % exporteras.
4. Den låga produktionen av johannesbröd som för närvarande finns på marknaden står i kontrast till dess höga efterfrågan från industrin som använder den som tillsatser eller råvaror för livsmedels-produktion. Trenden mot hälsosam matkonsumtion har ökat efterfrågan på dessa mycket mer naturliga råvaror.
5. Från fröet i johannesbrödet utvinns ”goma de garrofín” vilket är förtjockningsmedlet E-410. Detta ”vita guld” är högt värderat, eftersom det är det mest eftertraktade naturliga förtjockningsmedlet.
6. Även kosmetika- och läkemedelsindustrin efterfrågar johannesbröd.