Inte så långt från Murcia ligger nationalparken Sierra Espuña vilket är en plats som man kan återkomma till många gånger. Att köra över Sierra Espuña på de smala men bra vägarna och njuta av naturen och utsikten kan man göra många gånger utan att tröttna, men det finns mera att se och njuta av än en bil- eller mc-tur över berget…
Santuario de Santa Eulalias fantastiska målningar.
Vid den västra infarten till Sierra Espuña hittar man den otroligt vackra kyrkan Santuario de Santa Eulalia. Väggarna är täckta med målningar som anspelar på Jesus Kristus och franciskanernas liv och mirakel. Målningarna är totalt på cirka 200 m2, med 48 olika bildscener. Här finns även en restaurang och ett hotell. Kyrkan med dess målningar är verkligen en plats man måste se. Här finner man även Mirador del Corazón de Jesús på toppen av ett berg med en otroligt vacker utsikt över dalen.
Väggarna är täckta med målningar som anspelar på Jesus Kristus och franciskanernas liv och mirakel. Målningarna är totalt på cirka 200 m2, med 48 olika bildscener.
Missa inte Aledo!
Efter dessa platser dyker den lilla byn Aledo upp längst ut på en bergskam. Att ta sig fram på de smala gatorna till slottet längst ut på klippan och njuta av utsikten över dalen är något man inte heller bör missa.
Slottet byggdes på 1000-talet, under de sista åren av det århundradet började kungen Alfonso VI av León och Kastilien att ta tillbaka territorierna från muslimskt styre. År 1086 intogs Aledo men staden återtogs återigen av muslimerna. Aledo erövrades senare tillbaka av de kristna år 1244.
Sierra Espuña en mångfald av natur.
PARQUE REGIONAL DE SIERRA ESPUÑA är en av de mest kompletta destinationerna för ekoturism i
området. Beläget cirka 40 kilometer från staden Murcia och 50 kilometer från Murcias kust är dess skiftande mångfald av landskap bara den första anledningen till att det är värt att känna till det.
Sierra Espuña var i slutet av 1800-talet i ett bedrövligt ekologiskt tillstånd. Nästan alla träd var borta och ett ökenliknande tillstånd höll på att ta över. År 1889 åtog sig skogsingenjören Ricardo Codorníu det enorma uppdraget att återbeskoga hela bergskedjan. Detta projekt blev en förebild för sin tid och genomfördes sedan i många andra områden över hela Spanien.
1992 blev berget ett naturreservat. Hela berget domineras nu av tallskog ihop med andra medelhavsväxter som mastixträd, enbär och svart hagtorn. De högsta topparna är Morrón de Espuña (1.583 m.) och Morrón Chico (1.444 m), som erbjuder en magisk utsikt när man kommer upp en bit mot topparna. Jag reser mycket i Spanien men ser sällan några vilda djur, men över berget har jag flera gånger stött på mufflons (vildfår), vildsvin, kronhjort och kungsörn.
Sierra Espuña är också känt för sina snöbrunnar som man kan se på flera platser. Från 1500-talet fram till uppfinningen av kylskåp användes dessa byggnader för att lagra och pressa snön för att få is som sedan flyttades till städer i regionen. Vi har kört mc genom nationalparken två gånger i mitten på januari i strålande sol och över 20 grader varmt. Året efter dessa två gånger på samma datum låg det 60 cm snö i nationalparken så vädret kan verkligen vara varierande.
Beläget cirka 40 kilometer från staden Murcia och 50 kilometer från Murcias kust är dess skiftande mångfald av landskap bara den första anledningen till att det är värt att känna till det.
Det läskiga sanatoriet.
Mitt inne i parken, långt upp på bergssidan, hittar man det övergivna sanatoriet. Det började byggas i början av 1900-talet för patienter med tuberkulos och spetälska. Dödligheten var skyhög och ett beslut om karantän för de sjuka antogs. Första våningen var färdig 1917, men hela komplexet var inte färdigt förrän 1934. Detta för att patienter som var tillräckligt bra var skyldiga att slutföra byggandet under de varma sommarmånaderna. Under sin tid som sjukhus levde hundratals sjuka patienter ut sina sista dagar på byggnadens övre våning, ofta fruktansvärt sjuka och i fullständig ångest.
Hela området är numera inhägnat men det går bra att gå runt byggnaderna utanför staketet. Idag är Sanatorium Sierra Espuña ett övergivet skal av sin forna prakt, en plats där bara vinden och fåglarna hörs. Men för de modiga som vågar sig dit är det också en plats som andas historia och mänsklig kamp. Det sägs att om man lyssnar noga kan man fortfarande höra viskningarna av de som en gång sökte tröst där – de som hoppfullt blickade ut över bergen och hoppades på ett mirakel.
Det sägs att om man lyssnar noga kan man fortfarande höra viskningarna av de som en gång sökte tröst där – de som hoppfullt blickade ut över bergen och hoppades på ett mirakel.
Det anses också vara en av de läskigaste platserna i regionen. En stor del av denna myt spreds av ett spanskt tv-team som tillbringade natten på sjukhuset och påstods ha fångat en spektral varelse. Känd som den vita kvinnan som stack ut huvudet genom ett fönster på en av de övre våningarna i det övergivna sanatoriet. Självklart ska man tillbringa en natt utanför avspärrningarna för att om möjligt få uppleva denna dam när hon tittar ut. Eller hur? Visst är det spännande?
”Badlands” – månlandskap.
Den västra delen av Sierra Espuña håller gradvis på att bli ett landskap av torra marker som saknar växtlighet. Detta område är fullt av kanjoner och raviner, så mycket att det verkar bli en labyrint utan utgång. Området heter Barranco de Gebas / Embalse de Algeciras och är ett av de åtta skyddade landskapen i Murciaregionen och förklarades som sådant 1995. Utan tvekan har det blivit en av de vackraste platserna att besöka i vad som populärt kallas månlandskap eller “badlands”. Jord av kalkhaltiga och leriga material som förvandlas av vinden och vattnet har skapat unika former som liknar månens yta – därav namnet. Området är en labyrint av raviner och dalgångar.
Det är en favoritplats för fotografer, naturälskare och geologer som är fascinerade av de unika geologiska formationerna. Här kan man vandra längs de smala stigarna och utforska de olika nivåerna av ravinerna, där varje vinkel ger nya och imponerande vyer.
Det är inte helt lätt att nå platsen, det finns få vägar som leder fram men ett underbart landskap att vandra i. Man får försöka att ta sig till utsiktsplatserna runt sjön. Någon plats går att nå med bil och ett par får man gå en bit för att nå. Hur som helst är det så vackert att man tror inte det är sant. Att ta sig över Sierra Espuña är inte mer än ca 50 kilometer men det tar tid så avsätt ett antal timmar för att njuta av besöket.
Det är inte helt lätt att nå platsen, det finns få vägar som leder fram men ett underbart landskap att vandra i.