Hej! Spanien Ett magasin för nordbor med aktuella reportage på svenska om livet i Spanien och mer därtill.
Påve Franciskus avled klockan 7:35 på måndagsmorgonen den 21 april, spekulationerna om hans efterträdare är intensiva sedan en tid tillbaka.
Dödsfallet var väntat eftersom påven varit sjuklig en längre tid, han blev 88 år gammal. Franciskus var den första argentinska påven och den första från den amerikanska kontinenten i katolska kyrkans 2000-åriga historia.
Spekulationer om efterträdaren.
När det kommer till att prata om nästa påve dominerar ofta internationella namn som Matteo Zuppi, Luis Antonio Tagle och Péter Erdő samtalet. Ändå finns det ett växande surr om Spaniens egna kardinaler. Spanien har för närvarande sex kardinaler med rösträtt, och fem av dem ses alltmer som seriösa kandidater till påvedömet.
En stark kandidat är Juan José Omella, ärkebiskopen av Barcelona. Han är väl ansedd inte bara för sitt nära förhållande till påven Franciscus utan också för sitt moderna, reforminriktade tillvägagångssätt. Sedan finns det Carlos Osoro, den tidigare ärkebiskopen av Madrid, som är beundrad för sitt varma, jordnära sätt som ger genklang hos många spanska katoliker.
Antonio Cañizares, som en gång ledde ärkestiftet i Valencia och fungerade som prefekt för kongregationen för gudsdyrkan, drar också uppmärksamheten till sig för sin blandning av ledarskap och vetenskaplig insikt. Luis Francisco Ladaria Ferrer, är fortfarande en framstående röst i Vatikanens kretsar. Och slutligen, Ricardo Blázquez, den före detta ärkebiskopen av Valladolid, avrundar gruppen med sin stora erfarenhet och eftertänksamma perspektiv.
Var och en av dessa ovanstående kardinaler har en unik blandning av erfarenhet, värme och visioner.
Men det finns givetvis många fler kandidater, en av dem är svensk.
Nordens enda kardinal, Stockholms katolska biskop, Anders Arborelius är en av dem. Förra året nämnde den franska tidningen Le Figaro honom som en av tre favoriter. Själv tror han däremot inte att han är en tänkbar efterträdare. Enligt tidningen The Telegraph finns det i dagsläget ingen självskriven kandidat för att ta över som katolska kyrkans överhuvud.
Så här går valet av ny påve till.
Vid konklaven samlas kardinalerna för att välja en ny påve 15 till 20 dagar efter den tidigare påvens död.
Formellt går det att välja vilken ogift döpt romersk-katolsk man som helst, men i praktiken utgår man från de kardinaler som är under 80 år. Det är bara kardinalerna under 80 som röstar, men även de äldre är med i diskussionerna. Den 6 april 2025 fanns det 252 kardinaler, av vilka 136 är röstberättigade.
Konklaven hålls i Sixtinska kapellet i Vatikanstaten. Det krävs två tredjedelars majoritet och den enda kommunikationen kardinalerna har med omvärlden sker när röstsedlarna eldas upp i en kamin. Om det kommer svart rök i skorstenen finns det ännu inget resultat, men om röken är vit så har en ny påve valts.
En ny påve är vald när han får åtminstone två tredjedelar av rösterna från de närvarande kardinalerna, omröstningen görs anonymt. Från den 34:e omröstningen under konklaven kan man besluta att fortsätta genom att rösta på de två kardinaler som fått flest röster i den senaste omröstningen, vilka dock inte själva kan rösta längre.
