Hej! Spanien Ett magasin för nordbor med aktuella reportage på svenska om livet i Spanien och mer därtill.
Efter några år i Spanien upptäckte vi att vi faktiskt hade dragit dit pepparn växer! Nu är det en sanning med modifikation, för det som växer här är egentligen inte peppar. Här växer det väldigt vackra trädet, rosépeppar.
Trädet här i Spanien är ett peruanskt rosépepparträd, Schinus molle. Det finns en nära släkting till den peruanska som kallas för brasilianskt rosépepparträd, Schinus terebinthifolius. Skillnaden är att bladen ser lite olika ut och att de tycker om helt skilda växtplatser. Den peruanska är torktålig medans den brasilianska vill ha mer fukt.
Ser man ett träd med skira små ljusgröna blad som växer lite som ett pilträd, kan man enkelt kontrollera om det är rosépeppar. Ta några blad i handen och bryt dem, lukta och då känner man doften tydligt. Ännu enklare är det om det hänger fina klasar med rosa pepparfrukter, ta en och rulla den mellan fingrarna, doften är omisskännlig.
Rosépeppar är en krydda som är väldigt användbar. Den passar faktiskt till det mesta, kött, fisk, fågel och grönsaksrätter, men också till desserter. Prova några korn i en gin och tonic! Själv tycker jag speciellt om den i en sås. Och då gärna till skivad fläskfilé.
Det är ett faktum att rosépepparn har samma allergener som cashewnötter, pistaschnötter och mango. Jag är säker på att alla inte känner till det.
Alternativ till svartpeppar
På 1500-talet när pesten härjade, trodde folk att peppar kunde bota en från pesten. Då var det svartpeppar som gällde och den var dyr! Vanligt folk hade inte råd att köpa den. Alternativet för de fattiga blev då falsk peppar, alltså rosépeppar. Ännu idag kallar engelsmännen rosépepparn för ”false pepper”.
Ett tag i mitten av 1900-talet påstods det att rosépeppar var giftigt och det blev förbjudet att sälja det i t ex USA och Tyskland. Förbudet är numera lyft! Men som med väldigt många andra kryddor är den milt giftig och bör inte överkonsumeras. Jag tror dock att inte någon äter nävevis av rosépeppar. Min teori för det tidigare förbudet är att några barn fick allergiska reaktioner.
Det är ett faktum att rosépepparn har samma allergener som cashewnötter, pistaschnötter och mango. Jag är säker på att alla inte känner till det. Om man gör en djupdykning i detta ämne kan man hitta mängder av information som pekar på hur nyttigt rosépeppar är. Allt från att bota matsmältningsbesvär till att förhindra hjärtinfarkter och bota en från cancer. Minst lika mycket finns om hur bra det är för utvärtes bruk i krämer och tinkturer. Sådan information brukar jag vara väldigt skeptisk inför. Min rekommendation är att njuta av den som en krydda!
Närbesläktade träd
Inledningsvis skrev jag att det finns 2 närbesläktade träd som ger oss rosépeppar. Men det finns faktiskt ett till som fransmännen kallar baie rose, alltså rosa bär, Euonymus phellomanus. Det trädet odlas på Madagaskar och är inte besläktat med det peruanska eller brasilianska trädet. Hur baie rose smakar vet jag inte, men det ska visst vara dyrt. Nästa gång jag handlar i en välsorterad butik ska jag titta efter rosépeppar och se var det kommer ifrån.
