Hej! Spanien Ett magasin för nordbor med aktuella reportage på svenska om livet i Spanien och mer därtill.
Efter att en protestkampanj mot tjurfäktningar i Spanien har gett över 700.000 underskrifter omprövas nu tjurfäktningens status av parlamentet.
Initiativet syftar till att upphäva en lag från 2013 som utpekar tjurfäktning som kulturarv. En status som ger statlig finansiering och hindrar lokala kommuner från att genomföra förbud. Kampanjen No Es Mi Cultura (Det är inte min kultur) levererade 715.606 underskrifter till valkommissionen, vilket översteg de 500.000 som krävs för att tvinga parlamentet att ta upp ärendet.
Initiativet har fått stöd från olika djurskyddsorganisationer, däribland PETA. AnimaNaturalis verkställande direktör Aïda Gascon, som representerar en av de organiserande grupperna, sa att underskrifterna visar på en utbredd allmän känsla mot att upprätthålla skyddet för tjurfäktning.
Nu gällande lagstiftning skyddar tjurfäktningen.
Enligt nuvarande lagstiftning åtnjuter tjurfäktning särskilt skydd och finansiering som ett erkänt kulturarv. Men kampen om tjurfäktningens plats i det moderna Spanien har intensifierats under de senaste två decennierna. Katalonien förbjöd fäktningarna 2010 och blev den andra spanska regionen efter Kanarieöarna att göra det.
Men Spaniens författningsdomstol upphävde det katalanska förbudet 2016. De slog fast att regionala regeringar inte kunde förbjuda en praxis som skyddas av nationella kulturarvslagar. Anhängare av traditionen hävdar att den representerar en viktig aspekt av spansk kulturell identitet och ger ekonomiska fördelar för landsbygdssamhällen.
Spanjorerna är idag klart emot tjurfäktning.
Nyligen genomförda undersökningar tyder på att allmänhetens attityder till tjurfäktningar har ändrats. Undersökningarna som visar att cirka 80 % av spanjorerna motsätter sig att använda djur i tjurfäktningar. Över 125 spanska kommuner har symboliskt förklarat sig mot tjurfäktning, även om de för närvarande inte kan genomdriva förbud enligt 2013 års lag.
Förändringen i den allmänna opinionen har redan påverkat stora institutioner. Där Spaniens största dagstidning El País och specialkanalen Canal Toros nyligen har upphört med sin bevakning av tjurfäktningsevenemang. Detta med hänvisning till minskat allmänintresse.
Parlamentet måste nu ta upp ärendet.
Kongressen kommer nu att överväga initiativet, även om ingen tidslinje har satts upp för den parlamentariska debatten. Tjurfäktningens skyddade status har djupa politiska rötter. Under Francisco Francos diktatur (1939-1975) främjades tjurfäktning som en symbol för den spanska nationella identiteten. Under åren efter Spaniens övergång till demokrati blev det alltmer omtvistat. Men kritikerna ser det som en kvarleva av landets auktoritära förflutna och anhängare som försvarar det som en konstform som är central för den spanska kulturen.
Enligt nu gällande lagstiftning åtnjuter tjurfäktning särskilt skydd och finansiering som erkänt kulturarv. Men med tanke på den allmänna opinionen så kan det givetvis ändras och bör så göras om politikerna är något så när lyhörda. Redan tidigare har flera andra medeltida vanor förbjudits. som till exempel dvärgkastning, dvärgtjurfäktning och att kasta ner getter från kyrktorn. Tuppfäktning är förbjudet i de flesta spanska regioner men ännu inte överallt.
