Spaniens hållning i vargfrågan är föremål för hetsiga och infekterade diskussionen, en avskjutning kan bli aktuell efter den 7 mars 2025.
Det är de spanska bönderna som är på krigsstigen och kräver att vargbeståndet minskas drastiskt. I början av december 2024 fattade EU ett kontroversiellt beslut om att dra tillbaka skyddsåtgärderna för vargen. Europarådets Bernkonventionskommitté, med uppgift att bevara Europas flora och fauna, röstade för att nedgradera vargen från att vara en ”strängt skyddad art” till enbart en ”skyddad art”.
Vargens specialstatus inom EU försvinner i mars.
Från och med den 7 mars 2025 kommer förändringen att träda i kraft, vilket ger EU-kommissionen grönt ljus att eventuellt revidera habitatdirektivet. Vilket drastiskt kan förändra hur vargar hanteras i hela Europa. Samtidigt som EU tar ett steg tillbaka har Spaniens hållning i vargfrågan aldrig varit mer hetsig.
Sedan 2021 har Spanien officiellt skyddat vargen under listan över vilda arter i särskilda skyddsregimer. En lista som säkerställer skyddet av vissa arter, särskilt de som bedöms kräva brådskande bevarandeinsatser.
Priset har varit högt.
Detta skydd har dock kommit till ett för högt pris för många. Under de senaste åren har det rapporterats om över 8.000 attacker mot boskap. Detta trots att Spaniens regering satsat 4 miljoner euro på förebyggande åtgärder.
Bönderna i Spanien har fått nog.
I Kastilien och León som är regionen där över 60 % av Spaniens vargbestånd finns, blir motreaktionen allt starkare. Den 19 december meddelade Juan Carlos Suárez-Quiñones, regionens miljöminister, att flera autonoma samhällen kommer att trycka på för en avlistning av vargen som en särskilt skyddad art. Vilket i praktiken innebär en drastisk minskning av vargens rättsliga skydd.
Politik och ideologi.
Det borgerliga Partido Popular (PP) hävdar att skyddsåtgärderna för vargen drivs av ”ideologi”, snarare än vetenskap, logik eller verkliga effekter. Enligt dem ignorerar denna politik den hårda realitet som jordbrukare och landsbygdssamhällen står inför och undergräver till och med regionala regeringars auktoritet.
Kalvar som måste avlivas efter att ha drabbats av smärtsamma infektioner orsakade av vargattacker. Boskap som försvinner och nattliga räder på gårdar blir oroväckande vanliga på landsbygden i Spanien, vilket gör bönderna frustrerade och desperata.
Men det är inte bara bönderna som höjer rösten.
Josep Escandell, ordförande för Royal Spanish Hunting Federation (RFEC), har också uttalat sig. Han har sagt att det skulle vara ”logiskt” för den spanska regeringen att minska skyddet av varg nu när Bernkonventionen har röstat för att lätta på sina förvaltningsregler. När allt kommer omkring, påpekar Escandell, berodde den första införandet av vargen på Spaniens lista över skyddade arter 2021 delvis på att Spaniens lagar anpassades till resten av Europa. Nu, när EU backar, hävdar han att det bara vore vettigt för Spanien att följa efter.
Escandell hävdade också att vargfrågan har politiserats och hävdade att den har blivit mer av en ”politisk flagga ” än ett bevarande av ”logik”. Som han påpekade är det vanliga medborgare, särskilt inom lantbruket, som är de största offren i dessa frågor. Med sektorn redan försvagad riskerar denna politik att driva den över kanten för överlevnad. Sverige har redan infört vargjakt, ska Spanien följa efter?
En återgång till vetenskapen efterlyses.
Det uppmanas till en återgång till objektiva diskussioner baserade på vetenskap och data, inte ideologi eller känslor. Men det är svårt för många, med ett så vackert djur på spel. RFEC och jaktsektorn hävdar att det är dags att flytta samtalet bort från politiska spel och fokusera på ”det som verkligen betyder något”: verkligheten i livet på den spanska landsbygden och framtiden för jordbruksindustrin.
Vargdebatten i Spanien är långt ifrån över, men i mars 2025 kan framtiden för Spaniens vargar och bönderna som delar marken med dem se väldigt annorlunda ut. Det lär finnas anledning för oss att återkomma i ämnet.