Hej! Spanien Ett magasin för nordbor med aktuella reportage på svenska om livet i Spanien och mer därtill.
Årets lilla Andalusientur gick till både kända och okända platser i inlandet. Långt bort från massturismen längs kustbandet. Visserligen upplevde vi sista stoppet i Ronda som turisttätt men vi lyckades undvika de flesta. Först besökte vi Antequera, Jaén och Priego de Córdoba.
Min plan är alltid att hitta prisvärda hotell, helst 4-stjärniga eller 5, och gärna med pool för en billig penning. Och de ska ligga så att man kan promenera ut på byn, checka de lokala sevärdheterna, ta en drink på torget och äta gott. I augusti är det varmt såklart men är man ute på förmiddagen till efter lunch och efter det tar en lång siesta och ett dopp i poolen, är man redo för kvällspasset som vi brukar börja vid kl 8. Det var matupplevelser som spelade huvudrollen på årets resa. Glöm havsutsikt och sandstränder för det finns mycket annat att upptäcka i augusti.
Vi började i Antequera med en natt på Paradoren, inte bästa priset men med fri parkering, en härlig poolträdgård med utsikt bort mot berget Peña de los Enamorados, trivdes vi alldeles utmärkt. Om du aldrig varit i Antequera så ta ett par dagar här för det finns massor att se. El Torcal, Lobo Park, Dolmenes, stadsmuseet och borgen etc. Vi nöjde oss med en promenad genom stan upp till Plaza Coso Viejo och den första av våra toppenfina middagar.
Nästa dag lämnade vi ett Antequera i startgroparna för den årliga Ferian. Inget för oss för vi hade nyss klarat av vår egen byfest helgen innan.
Vi valde nu Jaén där vi aldrig varit tidigare och vägen dit kantas av olivodlingar, det är olivträd så långt ögat kan se. Borgen Santa Catalina och Paradoren intill, ligger högt ovanför stan med en vidunderlig utsikt. Hit upp måste du åka och gå längst ut, fram till korset, så att du ser ut över hela staden med den pampiga Katedralen och olivodlingar där bortom.
Vi valde att bo strax utanför centrum och började med en lätt lunch nära hotellet och ett dopp i poolen innan siestan.
Jaén är en stor stad med över 100.000 invånare och här känns storstadspulsen.
Det lutade uppför hela vägen från hotellet till den centralt belägna Katedralen så vi tog en taxi, 7 €. Definitivt värt varje cent. Vi flanerade sakteliga nedåt genom en trivsam stadsmiljö med vackra torg, kyrkor och en och annan fontän. Här finns många smala gator med trendiga barer, butiker och intressanta matställen. Som stället vi klev in på, Rio Chico, en riktig vinnare när det gäller både mat, dryck och service. Helt fantastisk mat och samtidigt prisvärt. Jag blev helt förälskad i den kaklade baren som går i en bränd orange ton.
Gärna igen!
Nästa dag körde vi söderut till Priego de Córdoba. Och vilken trevlig liten stad det här är. Vi bodde på charmiga hotell Patria Chica som är lite av ett museum och ligger mitt i centrum.
Trevlig stadskärna med butiker, kullerstensgator, kyrkor och fina torg. Parkbänkarna vid Paseo de Colombia samlar både unga och gamla för lite svalka och en pratstund. Ett annat måste att se är Fuente del Rey, Spaniens svar på Fontana de Trevi. Priego ståtar även med en emblematisk borg Castillo de Priego. Innanför murarna ligger en unik bostad som faktiskt är till salu, unikt är även priset på 1 miljon euro.
Vi kommer definitivt att åka till Priego igen, speciellt efter att vi serverades en underbar middag på Zyrah, en rekommendation av receptionisten på hotellet.
Att vi hamnade i Ronda de sista två nätterna var en plan jag haft länge och det var maten som lockade. Jag hade tur att hitta ett mysigt hotell till rätt pris i Gamla stan, Palacio San Gabriel. Och det passade oss alldeles utmärkt eftersom vi denna kväll ville se solnedgången från terrassen hos Morabito som ligger i närheten. Morabito ligger i ett privat hus och andas vintage, det är ingen flashig restaurang men miljön är riktigt cool tycker vi. Inga stora portioner serveras men gott, gott, gott är det. Och utsikten med solnedgången är fantastisk.
Vi kommer definitivt att åka till Priego igen, speciellt efter att vi serverades en underbar middag på Zyrah, en rekommendation av receptionisten på hotellet.
eller lammkotlett
Vi gillar att sitta inne vid baren och småprata med kyparna med distans till folkvimlet på gatan.
God mat är halva resan
Sista dagen var det shopping som gällde och det var här turisttätheten gjorde sig påmind.
I Ronda heter shoppinggatan Carrera Espinel och den börjar nere vid Plaza de Toros. Vi klarade av hela gatan utan att spendera alltför mycket innan vi fick pusta ut på Casa Ortega, en klassisk restaurang med takbar som bland annat är känd för sina stora tomater. Dyra men goda. Vi gillar att sitta inne vid baren och småprata med kyparna med distans till folkvimlet på gatan. Ett par kalla San Miguel och en tallrik äggröra med morcilla att dela blev en lagom lunch.
Höjdpunkten i Ronda åtminstone för min man, var när en Rimac Nevera körde över Puente Nuevo, vi bara gapade och tog förstås inget foto. Helt galet, för när vi var uppe i Orihuela i juni blev vi omkörda av en Aston Martin Valkyrie. Det här är bilar som man kanske bara ser en gång i hela sitt liv och Spanien levererar båda inom två månader.
Vår sista kväll i Ronda hade jag vikt för en efterlängtad middag på Kütral. Bli inte förskräckt när GPS leder in dig på ett industriområde, du har kommit rätt och industrilooken fortsätter inne i restaurangen. Kütral är ett snäpp bättre än alla andra på kött och drivs av Martin Abramzon, argentinaren som helt enkelt är en mästare. Tack bästa Kütral, vi kommer garanterat tillbaka och tack Andalusien, jag planerar redan nästa års turné.
