Invandrare tar inte jobb, de skapar dem

Invandrare står för cirka 12 procent av all sysselsättning i Spanien och uppvisar en högre sysselsättningsgrad än det nationella genomsnittet.

Invandrare, som egenföretagare, har blivit en drivande ekonomisk och social kraft i Spanien och utmanar den invandringsfientliga retoriken. 2024 var nästan 400.000 utländska egenföretagare registrerade i Spanien. Det är cirka tio procent av det nationella antalet egenföretagare och 15 procent av alla invandrare är anslutna till socialförsäkringen. Detta går att läsa i rapporten Migration and Self-Employment in Spain: Challenges and Opportunities for Social and Territorial Cohesion från den intersektoriella konfederationen för egenföretagare (CIAE).

Immigranter har en växande ekonomisk betydelse.

Invandrare står för cirka 12 procent av all sysselsättning i Spanien och uppvisar en högre sysselsättningsgrad än det nationella genomsnittet (73,2 jämfört med 58,6). Antalet utländska socialförsäkringsanslutna ökade med 7,9 procent år 2024 och nådde 2,86 miljoner, varav icke-EU-arbetstagare utgjorde 69 procent. Dessa siffror understryker invandringens växande ekonomiska vikt och dess roll som en pelare på den spanska arbetsmarknaden. Något som effektivt motverkar de främlingsfientliga historier som förs fram av vissa politiska sektorer.

Var tionde egenföretagare i Spanien är invandrare, vilket representerar 15 procent av de utländska socialförsäkringsregistreringarna. Immigranter tar därför inte jobb utan skapar dem. Det gör de genom att starta företag, bli egenföretagare och bidra till socialförsäkringen. Rapporten betonar att deras bidrag ”inte är omständighetsbetingat utan strukturellt, kopplat till vårdsystemets hållbarhet, den urbana handelns vitalitet och jordbruksverksamhetens kontinuitet på landsbygden.”

CIAE-studien belyser att invandrares egenföretagande har blivit en viktig väg till integration och spelar en viktig territoriell roll genom att ”återuppliva stadsdelar i nedgång. Samt upprätthålla grundläggande tjänster i avfolkade landsbygdsområden, och därigenom stärka den sociala och demografiska sammanhållningen.”

Nya affärsmodeller samt ett mer varierat tjänsteutbud.

Utöver antalet invandrade entreprenörer bidrar de till dynamik i ekonomin genom att introducera nya affärsmodeller, ledningsstrategier och ett mer varierat utbud av varor och tjänster.

Handel och då särskilt detaljhandel samt hotell- och restaurangbranschen står för över 40 procent av invandrares egenföretagande. Detta följs av transport, bygg och vård. Rapporten pekar dock också på sårbarheter som behöver åtgärdas.

Trots sin höga sysselsättningsgrad har invandrare högre arbetslöshet (15,8 procent jämfört med 12 procent), vilket visar på en aktiv men sårbar integration. Sektorer som detaljhandel, hotell- och restaurangbranschen och vårdsektorn erbjuder lättare tillgång men innebär också större konkurrens och lägre lönsamhet.

Att driva företag är svårare för invandrare.

Överlevnadsgraden för invandrarföretag längre än tre år är mellan tio och femton procentenheter lägre än för inrikes födda. Det beror främst på grund av svårigheter att få tillgång till finansiering, begränsade stödnätverk och koncentration till sektorer med låg marginal. Undantaget är bland högutbildade invandrare, vars överlevnadsgrad matchar de spanska entreprenörernas.

Könsskillnader bidrar ytterligare till denna ojämlikhet. Egenföretagande invandrarkvinnor utsätts för trippel diskriminering, baserat på kön, ursprung och juridisk status. De är ofta begränsade till undervärderade sektorer som vård och hushållsarbete, med begränsat skydd.

Med siktet inställt på ett mer sammanhängande, inkluderande och hållbart Spanien till 2030 efterlyser CIAE en ”heltäckande politik som omvandlar nuvarande sårbarhet till möjligheter”. De kommande fem åren bör enligt dem fokusera på att professionalisera vårdsektorn, förbättra tillgången till inkluderande finansiering. Samt säkerställa fullständigt socialt skydd och stärka invandrares entreprenörskap som en nyckelfaktor för återbefolkning av landsbygden och den gröna omställningen.

Kort sagt visar rapporten att invandrare inte är ett hot mot sysselsättningen. Utan tvärtom, en viktig kraft som upprätthåller ekonomin, stärker den sociala sammanhållningen och säkrar Spaniens framtid.

Spaniens öppnare invandringspolitik är en nyckelfaktor för ekonomin.

Spaniens ekonomi har visat relativt stark tillväxt jämfört med genomsnittet i Europeiska unionen. Detta beror delvis på landets öppnare migrationspolitik, till skillnad från flera andra EU-länder som har begränsat migranters inresor. Medan Spanien noterade en tillväxt på cirka 3 % 2024 låg genomsnittet för eurozonen på ungefär 1 %.

Denna positiva utveckling har understötts av tillströmningen av tusentals migrantarbetare som har bidragit till att minska arbetskraftsbristen och upprätthålla sysselsättningsnivåerna. Det är en fördel som länder med strängare migrationskontroller inte fullt ut har dragit nytta av. Spanien har dessutom lyckats med detta utan en kostsam övertung byråkrati och utan att dela ut en mängd bidrag.

Spanien står dock fortfarande inför strukturella utmaningar som låg produktivitet, relativt hög arbetslöshet och behovet av att skapa fler högkvalificerade jobb. Dessa faktorer tyder på att även om migration har gett Spanien en ekonomisk fördel, så är den bara en del av den större bilden som formar landets ekonomiska utveckling.

---