Med kärleken till havet

I maj i år lämnade Fredrik Elg sin hemstad Åkersberga för att med båten Wish segla jorden runt. Drömmen om att segla långt har alltid funnits där, något han delat med sin hustru Anna. Tanken var dock inte att segla ensam, men när Anna tragiskt gick bort så valde han att fullfölja sin dröm. Trots att saknaden är stor så är det ändå en resa med kärleken till havet.

FREDRIK ELG gillar Estepona och dess hamn. Här har han tillsammans med hustrun Anna firat flera semestrar, han har vänner här och svärmor och svärfar har en lägenhet nära hamnen. Själva hamnen är dessutom prisvärd och välutrustad, personalen är hjälpsam och trevlig och alla förnödenheter finns på plats. Staden ligger Fredrik varmt om hjärtat och Estepona var också det första lite längre stoppet han gjorde under seglatsen från Sverige innan han gick vidare mot den grekiska arkipelagen.

Nu är han tillbaka för att ladda upp inför Atlanten och gå vidare med sin seglingsdröm, något han delat med sin hustru Anna. De har pratat och planerat mycket om att segla i Medelhavet ett par månader, eller att kanske helt enkelt bo där på en båt under vinterhalvåret och i Sverige över sommaren. När Anna under 2018 fick beskedet att hon hade äggstockscancer förändrade det givetvis hela deras tillvaro, men de bestämde sig också för att ta tillvara på allt det fina de hade och bejaka livet just nu.

– Jag har alltid varit en karriärist som hela tiden siktat högre och högre, men med sjukdomen kom en helt annan livssyn, konstaterar Fredrik. Pengar betyder ingenting, det är upplevelser och möjligheten att ta tillvara på livet som betyder något.

Annas positiva sätt att se på saker och ting har förändrat Fredriks eget sätt att se på livet. Ska du göra något så gör det nu, om du väntar kan det vara försent. Fredrik sa upp sig från sitt jobb för att få mer tid tillsammans med Anna och familjen. Istället började han arbeta med sjötaxi och upplevelseturer i Stockholms skärgård, både med motorbåt och den segelbåt som idag är hans hem: Wish.

Tiden är inte evig!

Att segla ensam ingick inte i den ursprungliga planen, men Anna gick bort i mars 2023 och då ställdes allt på sin spets. De hade köpt sitt gemensamma hus efter det att Anna konstaterats sjuk så någon efterlevnadsförsäkring fanns inte. Med särkullsbarn fick huset säljas för att ordna med arv och allt praktiskt runt omkring.

– Jag funderade mycket på vad jag skulle göra. Skulle jag börja om, köpa ett nytt hus, starta en ny karriär? Till sist insåg jag att det var varken vad jag ville eller Anna hade velat, så istället sålde jag alla resterande ägodelar, flyttade in på ett Airbnb strax norr om Åkersberga och började preparera båten för en långseglats.

Annas positiva sätt att se på saker och ting har förändrat Fredriks eget sätt att se på livet. Ska du göra något så gör det nu, om du väntar kan det vara för sent. Tiden är inte evig så det gäller att utnyttja den väl. Att genomföra sin dröm är att använda tiden på rätt sätt. Fredrik räknar med att hans världsomsegling kommer att ta mellan fem och sju år beroende på hur länge pengarna räcker. Eller om han tröttnar på seglandet. Som ensamseglare blir det extremt mycket egentid och möjlighet till reflektion. Längsta nonstop-etappen hittills har varit resan från Estepona till Sardinien, en seglats på sju dagar.

– Det blir inte mycket sömn, klockan ringer varje timme då jag går upp och kontrollerar instrument och väder och vind. Efter 5-6 dagar flyter allt ihop och det börjar bli svårt att hålla reda på vilken dag det är eller till och med tiden på dygnet.

Att planera är viktigt, liksom insikten av att det sällan går som planerat. Vid Sardinien blev Fredrik fast i ett par veckor då han överraskades av en storm; inte den storm han hade ankrat upp för att låta passera, utan en annan som dök upp utan förvarning.

– Inom fem minuter började det blåsa upp till 30 sekundmeter och dessutom från ett helt annat håll, berättar Fredrik. Båten låg fel och vågorna och blåsten ställde till med en hel del oreda. Förutom den allmänna röran så blåste dessutom min dinghy runt och landade med motorn under vattnet!

Även om stora hav som Atlanten eller Stilla Havet förvisso är en utmaning så är Medelhavet i sig inte heller att leka med. De stora haven har förvisso jättelika avstånd men vågorna är längre och vattnet djupare jämfört med Medelhavet, där de korta intensiva vågorna kan ställa till med mycket elände.

Trots att Fredrik seglar ensam så innehåller resan många spännande möten och nya kontakter. Seglare håller ihop, håller kontakten och hjälper varandra med tips och tricks. Här finns inga landsgränser, möjligtvis en del språkbarriärer, men hinder som religion och politik ligger långt ner på agendan. Högst upp ligger längtan efter upplevelser.

– När jag hade passerat Biscayabukten landade jag i A Coruña i norra Spanien precis lagom till min födelsedag. I hamnen låg jag bredvid några andra seglare från Tyskland, Sverige och Irland och de bestämde att de skulle fira mig ordentligt med mycket öl, mat och prat.

Välsignad av tysken.

Tysken i sällskapet var inte bara stor och stark han visade sig vara djupt religiös och frågade Fredrik om han inte var rädd för att något skulle hända, att han skulle kunna dö i vågorna. Fredrik svarade att han var mycket mer rädd för att inte leva …
– När jag skulle lämna A Coruña några dagar senare frågade han om han fick välsigna mig, berättar Fredrik. Det kändes lite udda för mig som ateist men jag sa att det var ok. Det var en surrealistisk upplevelse att bli kramad av en gigantisk tysk i 10-15 minuter medan han välsignade mig, min båt och mitt äventyr!

Kanarieöarna nästa.

Den första november startar nästa etapp med en inledande segling till Kanarieöarna, något Fredrik beräknar till 5-6 dygn. Därefter styr han mot Kap Verde för att sedan ta sikte på Brasilien, en etapp på cirka 17-18 dagar. De flesta söker sig till Karibien men Fredrik har tänkt ett steg till.

– Att åka mot Brasilien istället för att gå direkt mot Karibien gör att jag kan utnyttja golfströmmen upp längst kusten, förklarar han. Dessutom har Brasilien i sig alltid lockat mig och med den här rutten får jag möjlighet att göra några stopp både där och på andra ställen i Sydamerika.

Tyvärr är Amazonfloden lite för grund för Wish men Fredrik hoppas istället att kunna gå upp i floden Courantyne i Surinam i norra Sydamerika. Den är betydligt djupare och det går att ta sig cirka sju mil upp längs floden till de första vattenfallen.

– Det finns alltid vissa brytpunkter där jag måste bestämma mig om jag ska fortsätta eller inte, säger Fredrik. Den första, som jag redan beslutat mig för, är resan över Atlanten. Nästa brytpunkt blir inför Panamakanalen, har jag väl bestämt mig för att gå igenom där finns det ingen återvändo.

Den längsta etappen.

Efter Panamakanalen står han också inför den längsta etappen på cirka 40 dagar innan han når Franska Polynesien. Ett annat alternativ, som är lite kortare, är att ta vägen via Hawaii. Fredrik lutar dock åt att det blir Franska Polynesien och sedan Fiji för att uppleva platser som det bara går att ta sig till med båt.

Så vad är planen när resan är över? Åka tillbaka hem till Åkersberga?
– Det tar jag när det blir aktuellt, förhoppningsvis har jag hunnit bli pensionär, säger Fredrik med ett skratt. Vem vet, ”hem” kanske är en annan plats då, varför inte Fiji eller Nya Zeeland? Det kan också hända att jag fastnar för någon plats och stannar ett år eller två. Som sagt, jag tar det som det kommer!

Anna finns med på båten. Hennes foto hänger på väggen i kabyssen och urnan där hennes aska låg är också med. När Fredrik passerar ekvatorn ska den sänkas i havet, en symbolisk handling där Anna får möta Poseidon, släppas fri och vila i havet. Livet ska levas nu.

När Fredrik passerar ekvatorn ska urnan sänkas i havet, en symbolisk handling där Anna får möta Poseidon, släppas fri och vila i havet. Livet ska levas nu.

---