Processionslarverna finns nu allmänt i södra Spanien och dyker allteftersom upp även längre norrut, de är farliga för framförallt hundar.
De kallas i Spanien även för Pinjelarver “Procesionaria del pino” eftersom de huvudsakligen finns i Pinjeträden. Men de gör bon även i andra barrträd, de finns sällsynt i södra Sverige (Gotland) men är allmänna i södra Europa inklusive Spanien.
Hundar är speciellt utsatta för larverna.
De utvecklas i kokonger på barrträden. Kokongerna ser ut som stora bomullstussar, som sitter fast på trädens grenar. Under vintern utvecklas dessa till larver. Tidigt på våren klättrar larverna ner från träden. De slingrar sig fram i långa kedjor, processioner, i jakt på föda. Senare på våren gräver larven ner sig i jorden och utvecklas till fjärilar. Larverna är små, ca 3,5 cm långa och håriga. De ser ut som små tusenfotingar som går fastsatta i varandra. Processionerna kan vara flera meter långa och varje larv har cirka 500.000 hårstrån. På håren finns ett starkt gift och om en hund kommer åt och slickar på dem uppstår det en kraftig inflammation på hundens tunga eller svalg.
Hundar är nyfikna och vill gärna leka med larverna och slår då ofta till dem med tassen. Då kommer larven att avsöndra ett gift som svider kraftigt när det kommer i kontakt med hundens hud. För att lindra detta börjar hunden slicka på stället där det svider, och får då giftet i munnen. (Katter verkar däremot ha en medfödd rädsla för larverna och det är mycket sällsynt att katter blir förgiftade).
Giftet ger snabbt upphov till en kraftig allergisk reaktion och till ett smärtanfall. Detta kan leda till sänkt blodtryck, som obehandlat kan medföra chock och död. Hundens tunga svullnar oftast upp.
De hundar som överlever den första krisen får en inflammation på tungan och eventuellt i svalget. Efter en tid kan kallbrand uppstå och hunden kan förlora delar av tungan. Som första hjälp så kan man skölja med rikligt med vatten och därefter direkt till veterinär.
Lekande barn kan också drabbas.
Larverna ser söta och ofarliga ut och barn kan ibland få för sig att ta upp dem, därför är det viktigt att hålla utkik efter dessa ”bomullstussar” i träden. Samt efter processioner på småvägar och stigar. På allmänna platser är kommunerna skyldiga att ta bort dessa bon. Men ute i skogen är det upp till var och en att hålla uppsikt och på sin egen tomt har man givetvis själv ansvaret. Det finns fällor som man sätter runt infekterade träd men man kan också ta professionell hjälp.
Vid hudkontakt med processionslarv.
- Ta av kläder och annat som kommit i kontakt med larverna.
- Skölj rikligt med vatten.
- Torka med hårtork, klia eller gnugga inte.
- Avlägsna alla hårstrån med hjälp av pincett och förstoringsglas (tejp kan också fungera).
- Kortisonsalva kan lindra besvär.
- För kraftiga eller långvariga besvär sök läkare.