Ansökningarna för papperslösa migranter är öppnade

Spanien öppnade den 16 april ansökningarna för sin mest kontroversiella immigrationsplan någonsin, den innefattar en halv miljon migranter.

Regeringens talesperson Elma Saiz meddelar regulariseringen av papperslösa migranter. — *Regeringens talesperson, Elma Saiz, meddelar godkännandet av migranternas legalisering.*

Artikeln i korthet.

Spanien har öppnat ansökningarna för papperslösa migranter, vilket kan ge lagligt uppehållstillstånd till cirka 500.000 personer.
Migranterna har två huvudvägar för legalisering.
Kritik riktas mot systemet, där det finns farhågor om resurserna och kapaciteten för att hantera ansökningarna.
Sánchez argumenterar för att åtgärden är en moralisk skyldighet och en lösning på demografiska utmaningar i landet.

Spanien har lanserat en av de mest omtalade och kontroversiella immigrationsåtgärderna på senare tid. Torsdagen den 16 april öppnades onlineansökningarna för ett system som kan ge lagligt uppehållstillstånd och arbetsrätt till cirka en halv miljon papperslösa migranter som redan bor i landet.

Planen, som drivits igenom av president Pedro Sánchez regering, riktar sig till människor som i tysthet har byggt upp liv i Spanien utan officiell status. I ett brev som publicerades på X denna vecka skrev Sánchez ”Spanien åldras”. Utan fler människor som arbetar och bidrar till ekonomin saktar vårt välstånd ner och våra offentliga tjänster försämras.”

Enligt regeringen är åtgärden inte bara en fråga om rättvisa. Utan det är också en ekonomisk nödvändighet för ett land som redan har cirka 10 miljoner utrikesfödda invånare i sin befolkning på 50 miljoner invånare. Tankesmedjan Funcas uppskattar att det för närvarande finns ungefär 840.000 papperslösa migranter som arbetar i Spanien.

Migranterna har nu två huvudvägar till att bli lagliga.

Den första är för asylsökande som lämnade in ansökningar före den 1 januari 2026 och fortfarande väntar på ett beslut. Om de kan visa att de har bott kontinuerligt i Spanien i minst fem månader kan de ansöka om uppehållstillstånd baserat på sin anknytning till landet.

Den andra, bredare vägen är öppen för alla som bodde i Spanien fem månader före den 1 januari 2026, även om de aldrig ansökt om asyl. För att vara berättigade måste sökande visa antingen anknytning till arbetslivet, en avsikt att arbeta, att de bor med familjemedlemmar eller minderåriga som de är beroende av. Eller att de befinner sig i en utsatt situation.

Ett rent kriminalregister krävs också. Alla vars ansökan godkänns kommer omedelbart att tillåtas att bo och arbeta lagligt i Spanien, antingen som anställd eller egenföretagare. Sista ansökningsdag är den 30 juni 2026, en tidsfrist som sociala organisationer har kritiserat som för snäv. Regeringen har vägrat att förlänga den trots flera veckors påtryckningar.

Det finns kritik och farhågor.

Det finns också allvarliga farhågor om huruvida systemet faktiskt kan hantera mängden ansökningar. Immigrationshandläggare hotar att strejka från och med den 21 april, dagen efter att de personliga mötena öppnar. Strejken är i protest mot vad de beskriver som en allvarlig resursbrist.

Endast fem av Spaniens 54 immigrationskontor kommer att behandla ansökningar direkt, medan resten hanteras via socialförsäkringskontor, postkontor och icke-statliga organisationer.

Föga förvånande har motståndet mot systemet varit ganska högljutt. Partido Popular (PP) har kallat det vårdslöst, trots att tidigare konservativa regeringar har infört liknande åtgärder tidigare. Partiet hävdar nu att en massregularisering riskerar att belasta välfärdssystemet och uppmuntra ny illegal invandring. Madrids regionpresident Isabel Díaz Ayuso har hotat att bestrida det i domstol.

Det är ett djupt splittrande drag, men Sánchez visar inga tecken på att backa. Utan han framställer det som både en moralisk skyldighet och en praktisk lösning på Spaniens demografiska utmaningar. Reformen väntas också öka skatteintäkterna samt stärka migranternas ställning på arbetsmarknaden.