Cartagena och slutstriden DEL 1

Cartagena eller som staden en gång hette Carthago nova. Staden är en av de mest historiska platserna i Spanien, detta på grund av Kartagernas krig mot Rom och det romerska imperiet.

Batteri Parajola och Gunnar Lönn
Batteri Parajola

Det var också härifrån som Hannibal med sina stridselefanter startade marschen över alperna. Men detta reportage kommer att handla om en mer okänd del av Cartagenas historia. Nämligen slutstriden av inbördeskriget och vad som hände i början av mars 1939 några veckor innan krigsslutet.

Slutstriden

Efter Kataloniens fall återvände regeringspresidenten Juan Negrín tillsammans med sitt kabinett till Spanien för att leda motståndet i det område som fortfarande styrdes av republikanska styrkor. Han bosätter sig på en gård i Elda med kodnamnet Position Yuste. Situationen var extremt känslig, inte bara på grund av trycket från Francos styrkor, utan också på grund av en växande intern
opposition som börjar ifrågasätta presidentens beslut. Vissa anklagar honom för att agera enligt kommunisternas föreskrifter.
Negrín har få knep för att försöka genomföra sina planer, men av dem han har är flottan som ligger förtöjd i Cartagena. Vikten av dessa fartyg är grundläggande för republikens regering, på grund av dess militära potential och att den är intakt.

Batteri Aguilones
Batteri Aguilones

Det är också det enda vapnet som kan möta frankisterna med garantier för framgång, men också ett viktigt medel för att garantera evakueringen av ett större antal viktiga personer.
I februari skickade Negrín en kommission till Cartagena. Presidenten vill först veta hur situationen ser ut. Rapporten som kommissionärerna skickar den 20 februari ger en dyster bild och uppmanar till att göra stora förändringar.

Florerande rykten

Det pågår en massa rykten om att ett uppror ska bryta ut i Cartagena. Denna situationen tvingar Negrín att ingripa. Han beslutar att utse en person som han litar på och som därför får mandat att ta kommandot. Den utvalde är överstelöjtnant Galán som är medlem av kommunistpartiet. Syftet är att förhandla och undvika konfrontation så mycket det går men Negrín vill inte under några omständigheter starta en intern strid mellan republikanska styrkor.
Han informerar även Galán om att Brigad 206, som är stationerad i Buñol, har fått order att gå till Cartagena där den kommer att vara under hans direkta befäl.
Brigad 206 är en av de tre brigaderna som utgör 10:e divisionen, och denna brigadenhet har stor erfarenhet av strid. Den består huvudsakligen av befälhavare och trupper som har anammat en kommunistisk ideologi. En grupp pansarfordon från Archena och Valencia kommer också senare att ansluta sig till denna brigad.

Batteri Aguilones
Batteri Aguilones

Nu händer det!

Så snart nyheterna är kända börjar det hända saker i Cartagena. Hela handlingen kommer att tolkas som en kupp av Negrín och kommunisterna för att ta makten.
Förvirringen ökar hos majoriteten av militärbasernas befälhavare, men som ändå slutför förberedelserna för ett eventuellt uppror. Befälhavaren är general Bernal. Han informeras nu om vad som händer och uppmanas att ta ledningen i upproret.
Bernal vill inte ta befälet, han tror att det bara kommer att ge en värdelös konfrontation som måste undvikas. Han föredrar att stanna vid sidan och inte stödja eller hindra konspiratörerna. Bland de involverade i det uppväxande upproret finns övertygade republikaner till Franco-anhängare, som i sin tur agerar tillsammans med pro-franco-civila.
Flottans befälhavares positioner är inte heller klara, de är medvetna om upprorets planer men förblir passiva.
”Vi är här för att avsluta kriget” sade flottans ledare till Negrín vid mötet som presidenten hade med de viktigaste ledarna för den republikanska armén.
Man gjorde också klart att om fred inte förhandlades omedelbart skulle fartygen gå till havs och lämna spanskt vatten. Man hade gett Negrín en tidsfrist fram till den 4 mars att lösa situationen.

Farligt läge

Negrin hade anledning att vara mycket bekymrad över vad som hände i Cartagena. Generalkommissionär Tafall, som inte anser att situationen i staden är farlig, anländer till Cartagena på natten till den 4:e utan att vänta på ankomsten av brigad 206. Han träffar general Bernal som ger honom kommandot och senare gick han för att träffa den gemensamma stabschefen, löjtnant Ramírez, som han lyckades locka till sig genom samarbete.
Förberedelserna för upproret fortskrider, befälhavarna och trupperna som kommer att vara i tjänst eller vakta på natten den 4:e, när upproret ska börja, har valts noggrant, det är personal med bevisad lojalitet. Personal med tvivelaktig eller kommunistisk inriktning har anförtrotts andra uppgifter.
Huvudsaklig fokusering läggs på trupper och officerare som kommer att betjäna stadens alla batterier den natten. Befälhavarna för kustbatterierna informeras om de beslut som har tagits. Alla befälhavarna delar samma åsikt och ställer sig bakom upproret.
Natten till 4 mars 1939 börjar patruller organiseras på gatorna med civila femtekolonnare, av vilka några är kända falangister.

Batteri San Leandro
 Batteri San Leandro

Utfarterna och infarterna till staden spärras av.

I San Antón-fängelset släpps ett stort antal fångar med
anknytning till Franco, dom förs till artilleriparken som är upprorets befälscentrum. Slagordet för patrullerna som till en början var ”för Spanien och för fred”, började förändras till ”för Franco och för fred.”
Omedveten om vad som händer i kustbatterierna möter Galán på sitt kontor i Captaincy-byggnaden några av de viktigaste myndigheterna. En officer anländer vid det ögonblicket och rapporterar att han har hållits kvar av artillerisoldater som ropar ”Viva España” och ”Viva Franco”. Galán kontaktar omedelbart Buiza och Bruno Alonso, som bekräftar att de två artilleriregementena är i uppror.
Strax efter kom en grupp soldater in på kontoret under ledning av marinens stabschef Fernando Oliva,som beordrar arrestering av alla närvarande, inklusive några av de första ledarna för upproret.

Total kaos

Admiral Buiza har hört om arresteringarna, han talar med rebellernas befälhavare och hotar att attackera om de arresterade inte släpps, vilket sker två timmar efter deras arrestering. Kaoset är totalt, ingen kontrollerar situationen. Under hela morgonen fortsätter förhandlingarna mellan de olika parterna i stor förvirring, alla vet att en konfrontation mellan dem kan vara katastrofal för alla. Galán försöker följa Negrins instruktioner och undvika strider mellan republikanernas enheter.
Även om det är för sent har upproret på marken redan en markant frankistisk inriktning.
Som om förvirringen inte redan var total, kom natten till den 4:e brigad 206 under befäl av milisen Artemio Precioso, som bara är 22 år gammal, till Cartagena.

Han beordrar anfall på staden och stadens viktigaste strategiska punkter.

Först tar de Los Dolores, ett distrikt i utkanten, där det finns ett DECA-batteri och radiostationen Fleet-Republicana, varifrån det har lanserat proklamationer och slagord till förmån för Franco.
General Barrionuevo, som misstänker den roll som flottan kan komma att spela, att bombardera den om den inte lämnar hamnen. Buiza vägrar att släppa förtöjningarna om fångarna inte släpps först, inklusive Galán själv. Slutligen släpps alla.
Klockan 12:30 den sjätte lämnar fartygen hamnen, och bland passagerarna finns Galán. Han har inte lyckats förhindra upproret och på havet saknar han kommandot, han är bara ytterligare en passagerare nu.
Efter fartygens avgång verkar rebellerna kontrollera situationen. Under dagen sker ett kontinuerligt utbyte mellan rebellerna och Francos huvudkontor i Burgos. Klockan två på eftermiddagen rapporterar Barrionuevo om kontrollen av staden och flottans avgång från hamnen. Klockan 17:30 bekräftar Burgos att man sänder förstärkningar och begär åtkomst till Cartagena.
Den information som Barrionuevo lämnar är långt ifrån verkligheten, även om de hävdar att den kontrollerar staden, begär de förstärkning och begär att vissa punkter där trupperna i brigad 206 rycker fram ska bombas.

Batteri Jorel
Batteri Jorel

Del 2 följer i augusti.

En till historisk artikel från samma författare:

Vilda västern i Spanien.


Gunnar Lönn

Jag heter Gunnar Lönn och är en glad pensionär med ett stort intresse för övergivet, historiska platser och häftiga byggnadsverk. Jag har hållit på i många år att besöka dessa typer av sevärdheter, men under de senaste åren har jag också börjat med att dokumentera platser som jag besöker.

Läs också

Smugglare i båtjakt.

Spansk polis i dramatisk båtjakt efter smugglare

Guardia Civil i Spanien har släppt bilder på en lyckad båtjakt som resulterade i ett …