Det röda slottet – Peracense

Den här gången ska jag skriva om ett av de vackraste och mest okända slotten i Aragonien. Det är slottet Peracense, också kallat för det röda slottet. Stenarna som slottet är byggt av är i röda och orange nyanser. Det ska vara röd sandsten fick jag veta.

Provinsen Teruel ligger i södra Aragonien, det är den minst kända provinsen och jag förstår inte varför. Teruel, med sitt magiska landskap där floderna, med smaragdgrönt vatten, rinner igenom ravinerna och med fantastiska vattenfall, slott och byar från medeltiden. Ja, den här delen av regionen förundrar mig varje gång jag besöker den.
Jag bestämde mig för att besöka slottet i början på december innan det blev kallare. I många områden snöar det, så jag ville inte chansa utan att ha kedjor på däcken. Hade tur med vädret och fick en solig dag.

En fantastisk syn

Byn Peracense med sitt slott ligger ganska långt bort från huvudleden och andra byar. Man får åka på en smal asfalterad väg med mötande trafik men som är helt okej.
När man närmar sig platsen kan man se slottet på långt håll för det ligger på en brant sluttande klippformation omgärdad av skog. Det är en helt fantastisk syn när man närmar sig med bilen, framför allt för sin ovanliga färg.

Det är en helt fantastisk syn när man närmar sig med bilen, framför allt för sin ovanliga färg.

Slott med lång historia

Slottsplatsen var bebodd under den sena bronsåldern, vilket framgår av arkeologiskt återfunnen handgjord och bränd keramik. Sedan var det en islamisk fästning under 900-talet. På 1200-talet byggdes det om för att bevaka gränsen mot Kastilien.

Slottet har varit med om många krig och olika ägare under alla dessa år. Det blev omvandlat till ett fängelse år 1469 för att sedan, under det första carlist-kriget, bli en kasern för den liberala armén. Efter det förlorade slottet sin betydelse, glömdes bort och övergavs.

Till slut övergick slottet i Peracenses kommunfullmäktiges händer, fästningen fortsatte att vara övergiven och interiören användes som ett stenbrott för slipning av stenar. Efter det fick jag reda på att herdarna tog dit sina hjordar för allt gräs som fanns där på de två stora esplanaderna innanför murarna.

Unikt landskap

År 1987 rasade ett av tornen och då slog man larm om att slottet höll på att förfalla. Restaureringsarbetet påbörjades samtidigt som de arkeologiska utgrävningarna fortsatte. Detta har gjort att man har kunnat lära sig mycket mer om slottet.

Landskapet runt slottet är märkligt. Vatten och vind har under århundradena skapat märkliga former i landskapet, och det finns flera vandringsleder i området. Om du gillar att gå, tveka inte att följa en av de fem skyltade stigarna som går runt slottet. Du kommer inte bara att kunna beundra det från olika vinklar, utan du kommer också att kunna utforska ett av de mest unika landskapen i Aragonien. 
Inne i slottet finns också en komplett utställning med belägringsvapen i naturlig storlek. Man kan besöka flera av tornen och de inre rummen. 

En annan märklig egenskap hos Peracense-slottet är kanalsystemet. Regnvattnet samlades upp genom en serie kanaler som grävts ut i det naturliga berget och transporterades till cisternerna som också gjorts i berget. En av cisternerna är fem meter djup och har en kapacitet på 4.000 liter.

Spökslott?

Jag blev guidad av Sonia som har hand om slottet och som visade mig runt. Helt otroligt hur de kunde bygga det. När jag hade sett allt, kunde jag inte låta bli att fråga om det spökade där, nyfiken som jag är.
Då berättade hon att under alla år som hon har förvaltat slottet hade hon inte sett något. Men inne i museet, innanför murarna, ville hon inte gärna gå in. Först trodde hon att hon fantiserade, men flera av arbetarna hade känt samma obehag, och hon hade märkt att många som gick in där gick ut fort. Efter att ha berättat om det för mig, kunde jag inte gå därifrån utan att också besöka museet.

Det jag kan säga, är att när jag gick runt där var det som om jag hade någon bakom ryggen och känslan var att där måste ha hänt något hemskt, så jag gick fort ut igen.
Kommer du hit någon gång får du berätta om din upplevelse för mig.
Bortsett från museet var det verkligen värt att besöka denna fantastiska plats i Teruel.

---