General Barkas och de två fästningarna

Från krigets dagar till filmhistoria.

I det spanska landskapet reser sig två magnifika fästningar – Sagunto och Xàtiva. Dessa borgar, belägna på strategiska höjder, bevittnade blodiga strider, imperiets uppgång och fall, och när det gäller Xàtiva även filmhistoriens magi. Men det var under det andra puniska kriget, på 200-talet f.Kr., som de först kom att spela en avgörande roll i världshistorien.

Sagunto, en av de två fästningarna. — Sagunto

Xàtiva, en av de två fästningarna. — Xàtiva

Hannibal Barkas, den legendariske kartagiske generalen, var känd för sin djärvhet och briljanta taktik. När han år 219 f.Kr. belägrade Sagunto, var det mer än bara en attack. Det var gnistan som tände det andra puniska kriget mellan Kartago och Rom. Sagunto var en romersk allierad och stod i vägen för Hannibals planer på att krossa den romerska dominansen.

Belägringen av Sagunto var en av de mest brutala och ihärdiga i den tidiga antika världen. Staden var väl befäst och dess invånare kämpade desperat för sin överlevnad. Hannibal använde sig av avancerad belägringsteknik, inklusive murbräckor och stormstegar, för att bryta igenom försvarsmurarna. Trots detta höll Sagunto ut i nästan åtta månader innan staden slutligen föll. Massakern som följde var skoningslös – de överlevande invånarna förslavades eller dödades, och staden plundrades till grunden. Efter att ha uthärdat åtta månaders belägring, som sägs ha inkluderat en hård svält, med kannibalism, blev invånarna desperata. Ett stort begravningsbål tändes där många kastade sig in i av rädsla för vad Hannibals trupper skulle kunna göra. Många dödade sig också med svärd.

Den romerska senaten, rasande över förlusten av sin allierade, såg detta som en direkt provokation och ett brott mot tidigare avtal mellan Rom och Kartago. De skickade en delegation till Kartago med ett ultimatum: lämna över Hannibal eller förbered er för krig. När Kartago vägrade utlämna sin general utbröt det andra puniska kriget, ett av de mest avgörande och förödande krigen i antikens och Spaniens historia.
Efter belägringen av Sagunto korsade Hannibal floden Ebro och marscherade genom Pyrenéerna. Med en armé bestående av kartagiska soldater, iberiska allierade och hans berömda stridselefanter tog han sig genom Gallien och över Alperna med en prestation som chockade romarna.

Att idag besöka denna fantastiska plats är ett måste om man gillar historia eller bara vill njuta av en plats där iberer, romare, goter och araber har satt sina spår. Fästningen användes också av franska trupper under frihetskriget i början av 1800 -talet. Det är uppdelat i sju oberoende torg. Här finns också en romersk teater och delar av en romersk cirkus m.m.

Xàtiva och Hannibals framryckning.

Efter att ha plundrat Sagunto marscherade Hannibal vidare norrut mot Xàtiva, en annan befäst stad i regionen. Vissa historiker tror att han befäste Xàtiva och andra iberiska städer innan han gick vidare mot Sagunto. Medan andra anser att han först tog Sagunto och sedan befäste Xàtiva för att säkra sin försörjningslinje.

Oavsett den exakta ordningen var Xàtiva strategiskt viktig. Staden låg vid en av de primära handels- och militärvägarna som kartagerna använde för att förflytta sina trupper och förnödenheter. Slottets strategiska läge gjorde det till ett operationscentrumen för Hannibals kampanjer mot det romerska riket. Det sägs faktiskt att här, innanför slottets väggar, fick den kartagiske generalen och hans fru, den iberiska prinsessan Himilce, sin son Aspar. När romarna erövrade den iberiska halvön, inklusive fästningen, bestämde de sig för att utöka den. Det är området som idag heter Castell Major.

Efter det andra puniska krigets slut föll hela Iberiska halvön under romerskt styre. Sagunto och Xàtiva blev viktiga romerska garnisoner. Efter erövringen av området valde romarna att bosätta sig i Castell Major och delar av den romerska vägen kan fortfarande ses på platsen.

Sagunto och Xàtiva blev viktiga romerska garnisoner. Efter erövringen av området valde romarna att bosätta sig i Castell Major och delar av den romerska vägen kan fortfarande ses på platsen.

Efter Roms fall var Xàtiva en fästning som beboddes av västgoterna mellan 5 och 8-talet. Morerna dominerade sedan regionen under de följande sju århundradena, mellan 711 och 1492. Under den islamiska perioden på 700-talet e.Kr. blev Xàtiva ett blomstrande centrum för konst, vetenskap och kultur.
År 1239 började Jakob I från Aragonien sitt korståg mot morerna. Fem år senare, i maj 1244, efter en fem månaders belägring av Xàtiva slott, segrade han.

År 1748 skadades den av en jordbävning, något som hände igen 1755. Slottet är mycket intressant att se och klart värt ett besök.

Från medeltida krig till Hollywoods magi.

Men det var i modern tid som Xàtiva-slottet fick en helt annan typ av uppmärksamhet. Som en del av inspelningsplatserna för Star Wars-universumet användes Xàtiva som en inspelningsplats. De dramatiska klipporna och det historiska slottet bidrog till att skapa en avlägsen och mystisk värld som passade perfekt in i berättelsen.

Xàtiva blev miljön för den andra säsongen av Andor, en tv-serie som utspelar sig fem år före händelserna i Rogue One. Berättelsen fokuserar på Cassian Andor, en karaktär som går från att vara en tjuv till en revolutionär, som går med i kampen mot det galaktiska imperiet.

Xàtiva-slottets hisnande vyer och antika arkitektur gjorde det till en perfekt kuliss för Star Wars, där det fungerade som en av de många avlägsna planeter som skildras i serien. Spanien har länge varit en favoritplats för Hollywood, och Xàtiva befäste sin plats i filmhistorien genom att ge liv åt en galax långt, långt borta.

Om man gillar historia och pampiga slott så är båda dessa värda ett besök, de ligger vackert och kanske är lite glömda när det gäller Spaniens slott. Men riktigt mäktiga att besöka och en grymt häftig historia har de båda.

Men det var i modern tid som Xàtiva-slottet fick en helt annan typ av uppmärksamhet – som en del av inspelningsplatserna för Star Wars-universumet användes Xàtiva som en inspelningsplats.