För att få veta mer om denna stora mal åkte jag till Chiprana, en liten by som ligger cirka 102 km från staden Zaragoza. Jag ville också veta mer om den stora vattenreservoaren som har gjorts tack vare floden och som kallas för Aragoniens hav. Detta har blivit ett fiskeparadis för alla sportfiskare som kommer från hela världen.
Ytterligare en anledning att åka dit var för att träffa Pontus Ingvarsson 33 år, den enda svenske fiskeguiden som finns här just nu. Han är född och uppväxt i Laholm, Halland.
Hans intresse för fiske har han fått från sin far som är fiskeintresserad och är en vattenvårdsingenjör som restaurerar öring- och laxvatten i Sverige.
Pontus studerade till idrottslärare, men hans intresse för fiske var starkare, så när han var färdig med sina studier ville han ta ett sabbatsår. Han fick chansen att år 2009 prya på ett företag som fiskeguide här i Aragón under några veckor, men det blev till slut några månader.
Han åkte tillbaka till Sverige för att arbeta i en fiskebutik men kom tillbaka flera gånger och sedan 2012 är han bosatt här. Nu åker han bara upp till Sverige på semester för att träffa sin familj. Han är verkligen en fiskefantast. Han ute och fiskar året om, upp till 280 dagar per år. Men det är ju hans arbete. Jag skojar med honom och säger att om han har flickvän, och hon inte är fiskeintresserad eller en sjöjungfru så måste hon nog ha gott om tålamod för att vara med honom.
Passion för fiske
De personer som anlitar honom mest är från England, men också från alla nordiska länder.
De kommer hit en vecka för att säkert att få fångst, vissa dagar kan det bli bara några napp och andra dagar kan de få upp flera fiskar. De flesta som kommer vill fiska de stora malarna. Men här kan man också fiska black bass (en sorts abborre), gös, karp och abborre.
Jag som liten, van vid att fiska med min morfar i Mälaren varje sommar, frågar Pontus om jag får behålla den abborre som jag fiskar, och han berättar att här gäller sportfiske. Det är hållbart fiske (catch and release) så det blir att kasta tillbaka dem igen. Synd säger jag, för smörstekt abborre är det godaste jag vet.
Nyfiken som jag är vill jag veta var de här stora malarna Silurus glanis har kommit ifrån. Jag får veta att det är dokumenterat att dess närvaro i Spanien, särskilt i floden Ebro, fastställdes 1974 i Mequinenza (Aragonien).
En ung tysk fiskare och biolog specialiserad på ekosystem och sötvattensfisk, korsade Pyrenéerna med 32 yngel av Silurus glanis från floden Donau, deras ursprungliga livsmiljö. Detta införande av dessa exemplar gjordes för att kompensera för försvinnandet av rovdjursarter som gädda och svartabborre och för att återställa balansen i livsmiljön. Välmenande eller inte, åtgärden slutade med att den naturliga miljön förändrades fullständigt och även den ekonomiska och sociala miljön, eftersom fisket efter dessa fiskar är en stor attraktion i området.
Spännande och våldsam
Den här malen är en bentisk fisk, bottenlevande och den föredrar det lugna, djupa och grumliga vattnet i flodernas nedre lopp eller i stora sjöar och reservoarer. Den här fisken är opportunistisk. Men den är också ett glupskt och aggressivt rovdjur som ändrar sin kost allteftersom den växer. I början är den växtätare, under uppväxtfasen fokuserar den på ryggradslösa djur och under vuxenfasen lever den främst på fisk och krabbor, även om den ibland kan äta grodor, gnagare och vattenfåglar. Den är aktiv i skymningen men framför allt på natten, då den kommer upp till ytan för att jaga. Häckning sker mellan maj och juni, men vid gynnsamt väder kan den pågå ända till september. Honorna lägger
cirka 30 000 ägg per kilo kroppsvikt, och de kan leva i över 60 år. De är relativt flocklevande och kan bilda små grupper, särskilt i unga stadier.
Som man kan förvänta sig av en fisk i grumligt vatten som är aktiv i mörkret upptäcker den inte bytet med synen, utan främst med andra sinnen. Den har elektroreceptorer som också har en taktil funktion i käken och sidolinjen – ett sinnesorgan som är känsligt för vibrationer och smak.
Dessutom har den ett bra luktsinne och fin hörsel som gör att den kan upptäcka ljud som produceras ovanför vattenytan mycket bra.
Kontroversiell fisk
Denna monstruöst stora fisk har hittat sin perfekta livsmiljö här, stora mängder föda och varmt vatten. Det finns många kontroverser om den här fisken. Vissa vill inte ha dem här eftersom de är en invasiv art som dödar de inhemska arterna. Medan andra är positiva till dem på grund av sportfisket och den verksamhet som ligger bakom och som lockar hundratusentals turister och fiskare. Den största mal som har fiskats och som man vet om var 2,85 m lång och vägde över 140 kg. Den största mal som Pontus har fiskat upp mätte 2,56 m lång och vägde 106,2 kg.
Vissa beskriver det som spännande och våldsamt; att känna hugget från en av dessa jättar medan man håller i spöt lämnar många sportfiskare andlösa. Malen hugger vanligtvis inom de första sekunderna efter att betet har kommit i kontakt med vattnet, vilket gör det ännu mer spännande. Dessutom är tacklingen som används med denna teknik lättare, så kampen tenderar att bli bestialisk för att få upp en mal på 100kg.
Många har frågat mig om folk här i Spanien äter malar när de har sett min film. Nej, jag har aldrig sett någon mal i fiskaffären eller hört att någon har ätit mal, men jag vet att den är ätbar och i vissa länder är det en delikatess.
Hur smakar malen?
I allmänhet finns det två typer av malar och de smakar inte likadant. Malar som är i en fiskodling har en subtilt söt och mild smak. Efter tillagning blir köttet fuktigt och har en tät konsistens. Vild mal har en grumlig fisksmak. De äter ju vad som helst, inklusive lera, smaken på malen beror främst på dess livsmiljö. När de är nyfångade och man öppnar dem kan man se all lera och skräp som de har ätit.
Malen är mycket lätt att tillaga, den torkar inte ut eller överkokas lätt som andra fiskar, så den kan användas till nästan alla tillagningsalternativ och det finns ingen exakt tillagningstid. Den mest populära metoden att tillaga malen är att steka den och därefter tillsätta den i soppor, grytor. Nu vet ni det.
Floden Ebros monster på en svenskproducerad video:
Mer från Aragonien:
Historia, häxor och vin i Almonacid de la Sierra.