Historia, häxor och vin i Almonacid de la Sierra

Almonacid de la Sierra är en by som ligger i kommunen  Valdejalón, 56 kilometer från provinshuvudstaden Zaragoza.  En by med lång och händelserik historia.

Almonacid de la Sierra
Byn Almonacid de la Sierra grundades under 1000-talet.

Bergskedjan Algairén, som har ett fantastiskt landskap, ligger bakom byn där markerna är av hög kvalitet med sin röda, orangefärgade nyanser. De är fulla med mandelträd och vinodlingar som är den viktigaste grödan för byn, och som också är känd för sitt fantastiska Garnacha-vin.

Det finns knappt några dokumenterade uppgifter, även om man antar att Almonacid-området från början var bebott under den celtiberiska perioden. Byn Almonacid de la Sierra grundades av Al-Monastir under 1000-talet, ortsnamnet, gatornas utformning och keramiktraditionen vittnar om detta. Några dokument skrivna på arabiska har hittats. 
Upptäckten gjordes när de skulle byta golvet i ett gammalt hus sommaren 1884. Där hittades flera manuskript och böcker under träplankorna. Det är ett av de viktigaste fynden i sitt slag som någonsin gjorts. 

Bergskedjan Algairén
Bergskedjan Algairén skymtar i byns bakgrund.


Almonacid stod emot de kristna angreppen fram till Alfonso I el Batalladors regeringstid. På svenska Alfons I, krigaren, kung över Navarra och Aragonien mellan år 1104 och 1134.
Efter det övergick den till drottningen Sancha och i slutet av 1200-talet övergick Almonacid till Pedro Martínez de Luna. Luna är ett spanskt adelshus, ursprungligen från kungariket Pamplona och etablerat i kungariket Aragonien. Men familjen Luna förlorade byn när Antón de Luna, år 1412 mördade ärkebiskopen av Zaragoza, som stöttade Fernando de Antequera, som senare skulle bli kung. Den nya monarken av Aragonien konfiskerade alla Anton de Lunas tillgångar, inklusive byn Almonacid. Byn gavs år 1414 bort till en förklarad fiende till Luna familjen. Hans namn var Pablo Ximénez de Urrea och han blev den förste greven av Aranda. Huset Urrea skulle styra byns öde fram till att hertigdömena avskaffades 1812.

År 1495 hade Almonacid 88 hushåll, cirka 400 invånare och bestod huvudsakligen av morer som levde tillsammans med judar och kristna i byn. Fördrivningen av morerna i början av 1600-talet fick dock stora konsekvenser för byn. Det ledde till en stor försening i byns utveckling som inte övervanns förrän många år senare.

Kullar
Det var på kullen i bakgrunden där kvinnorna hängdes.

Borgen och häxprocesser

Borgen som ligger längst upp på en kulle mitt i byn är av muslimskt ursprung liksom byn som är från 1000-talet. Borgen finns med på listan över monument som är av kulturellt intresse. Det som vi kan se i dag är från 1300-talet och byggdes ovanpå den tidigare muslimska borgen. Borgen är byggd i tjockt murverk med kalkbruk. Sedan 1960 är det privatägt.

Tack vare författaren och historikern i medeltidshistoria Carlos Garcés har jag fått veta mer. Allt hans forskningsarbete kring det som hände finns i hans bok som kom ut förra året.
Mellan 1629 och 1651 genomförde en av grevarna av Aranda häxprocesser som ägde rum i borgen. Efteråt har det försökts tystas ner, lokalbefolkningen visste ingenting om det, tills man för inte så länge sedan hittade flera dokument om vad som hände där.

Enligt forskningen fördes kvinnorna till borgen från olika byar för att dömas för häxeri. Innan de hängdes hölls de under omänskliga förhållanden i slottets fängelsehåla. Över 200 kvinnor mördades här.

Häxor
Är du en häxa?

Kan häxor gråta?

När de hade fängslats genomfördes det en rad tester för att ta reda på om de var häxor. Man trodde att häxor inte kunde gråta och att djävulen markerade dem någonstans på kroppen och att denna punkt var okänslig. Under rättegångarna undersöktes de anklagade för att hitta sådana märken av djävulen, och vid flera tillfällen deltog greven av Aranda själv i sådana inspektioner. Man trodde att sådana märken oftast fanns på vänstra sidan om ryggen, och därför tvättades det med vigvatten före undersökningarna. Alla undersökningar slutade med att man fann något djävulsmärke på ryggen, som sagt, men de kunde hitta märken även på en arm.
När märket väl var lokaliserat ombads en kirurg att sticka in en lång nål i det, för att kontrollera att det
verkligen var okänsligt. 

Dessa rättegångar ägde rum samtidigt på två olika platser cirka 30 kilometer ifrån varandra. I byn bredvid, Épila, fanns ett slags palats ägd av greven, dit flera av kvinnorna fördes för att undersökas för att hitta djävulens tecken. Samt Almonacid de la Sierra, vars borg var platsen för förhör, tortyr och där de avrättade dessa kvinnor. 
María Vizcarreta som hängdes i Épila 1651, var förmodligen den sista kvinnan som avrättades i Spanien efter att ha blivit anklagad för häxeri.

Tunnlar
Fantastiska tunnlar till vinkällarna.

Nätverk av tunnlar

Under borgen finns det ett nätverk av tunnlar, där grannarna har hört röster och klagan på natten. Det sägs att en av tunnlarna leder till en kulle som kallas för ”Den hängdes kulle” där kvinnorna hängdes. Det ska vara den som är igenmurad i fängelsehålan.
Jag var nere i ”grottan” som den nu kallas och såg den. Fick en obehaglig känsla. Ingen trevlig plats att vara på.
Det ska finnas flera långa tunnlar som leder ner till byn. I en av tunnlarna nere i byn fanns en liten gård intill. En dag rymde en gris och gick in i tunneln och kom aldrig tillbaka. I en annan tunnel drog man en 600 meter lång kabel med en glödlampa. De kom inte längre eftersom kabeln tog slut. Idag används många av tunnlarna som vinkällare för där nere är det en konstant temperatur året runt.

När jag besökte slottet fanns bara murarna kvar och ett torn som har blivit restaurerat. Resterna av byggnaden som har rasat ner har jämnats ut med åren på borgens gård och är nu över 2 meter högt från själva grunden. Där växer nu några träd och buskar, så tänk vad mycket man kunde hitta om man började gräva där. Tornet har fyra våningar och varje våning är ett rum. På första våningen ligger köket med en toalett, och de andra våningarna är vardagsrum och sovrum och används av ägarna när de kommer på besök till byn.

Vingård

Det finns 12 vingårdar i byn, flera av dem buteljerar viner som distribueras utomlands.

Känd för sitt vin

Att här i Aragonien nämna byn Almonacid de la Sierra är det samma som att tala om vin och vingårdar. Ursprungsbeteckningen Cariñena med bevisad kvalitet på dess viner, är kända sedan urminnes tider och gör vinet till en drivkraft i byn. Det finns 12 vingårdar i byn, flera av dem buteljerar viner som distribueras utomlands.

En av de stora fördelarna med vinodling på denna plats är de många olika höjderna på marken. Det finns vinodlingar mellan 450 och 900 meter över havet, vilket gör det möjligt att plantera druvsorterna
på de mest lämpliga höjderna. 

De vanligaste druvsorterna i Almonacid är den fantastiska Garnacha, Tempranillo, Carignan och Vidalillo.
Ett av Almonacids mest intressanta arv finns under jord. De sekelgamla vinkällarna, många som tunnlar med sina stora vintunnor med hög kapacitet som byggts in i källarna och som används för att lagra vinskörden under hela året. Vägen upp till byn är full av dem. De består vanligtvis av en trädörr, ovanför en ventilation, ett rör eller en stig som går nedåt, grävt in i själva berget. En av bodegorna sägs vara den som tillhörde greven av Aranda. Den grävdes ut av morerna för lagring och omvandlades senare till vinkällare.

Ventilation
Vinkällarens ventilation.

Berg och den botaniska rutten

Bergskedjan Algairén, som ligger bakom byn, har en mycket rik flora, på grund av mångfalden av arter – omkring åttahundra arter. Sierra de Algairéns sluttningar är täckta av tallskogar.
För den som tycker om att vandra finns en jättefin vandringsled som utgår från byn. Den heter ”Den botaniska rutten”.

Sugen på  hemlagad mat?

Då kan jag rekommenderar ett ställe, men gå dit när ni är verkligen hungriga. Man blir serverad 20 tallrikar med olika rätter. Det har serverats så i över 50 år. Nästan alla Aragonier har hört talas om restaurangen ”El Meson de los 20 platos”. Jag har varit där flera gånger. Alla rätter är hemlagade.
De börjar med gryta, kikärter och bönor, grönsaker, paella … sedan fortsätts det med kött-
bullar, lammstekar, oxsvans och andra specialiteter. Sedan avslutas det med skinka, som skärs upp, ostar, efterrätter, cava… lite av varje. Jag har aldrig klarat av att äta upp allt!

Det finns ett  vandrarhem i byn som kan ta emot en grupp med all service och en Casa rural som heter Lola. Vill ni bara fika eller äta en smörgås finns det två barer. Bar Balam och Bar Celestino.

En skrämmande video om häxorna och tunnlarna för den som vågar se:

Mer om häxor och andra märkligheter.

LOS FAYOS – den märkliga byn.


Pernilla

Hej, jag heter Pernilla och jag kommer att visa er fantastiska platser varje månad från Aragonien där jag bor och som jag har besökt.

Läs också

Smugglare i båtjakt.

Spansk polis i dramatisk båtjakt efter smugglare

Guardia Civil i Spanien har släppt bilder på en lyckad båtjakt som resulterade i ett …