Spanien behöver 25 miljoner invandrande arbetare

Pensionsavgångarna efter babyboomen närmar sig och Spaniens åldrande befolkning och sjunkande födelsetal sätter pensionssystemet i fara.

Spaniens centralbank
Spaniens centralbank, Madrid. Foto: Luis García, CC.

Enligt en nyligen gjord studie så uppskattar Spaniens centralbank (Banco de España) att landet kommer att behöva upp till 25 miljoner fler invandrande arbetare till 2053. Detta bara för att bekämpa demografiskt åldrande och upprätthålla förhållandet mellan arbetare och pensionärer för att stödja pensionssystemet.

Utan en kraftig tillströmning av fler utländska arbetstagare eller en plötslig ökning av födelsetalen i Spanien fruktar experterna för den växande skillnaden mellan personer i arbetsför ålder och pensionärer. Detta bedömer de att det kan sätta det offentliga pensionssystemet i fara, på både medellång och lång sikt.

Liksom i många länder i västvärlden åldras den spanska befolkningen. Andelen av befolkningen över 65 år förutspås nå en topp 2050, då nästan en av tre kommer att vara 65 år eller äldre. År 2035 förväntas ungefär var fjärde (26,0 procent) av spanjorerna vara 65 år eller äldre. Den siffran är för närvarande cirka en femtedel av befolkningen. (Detta är en av anledningarna till att pensionsåldern höjs i Spanien.)

Det föds för få barn i Spanien.

Dessutom förvärras detta av fallande födelsetal. Spaniens födelsetal nådde en rekordlåg nivå 2023 och föll enligt Spaniens nationella statistikbyrå INE till sin lägsta nivå sedan registreringar började. Spaniens fertilitetstal är den näst lägsta i Europeiska unionen. Siffror från Eurostat visar att det bara var 1,19 födslar per kvinna i Spanien 2021, jämfört med 1,13 i Malta och 1,25 i Italien.

Om ingenting förändras, förutspås det nuvarande förhållandet på 3,8 personer i arbetsför ålder för varje pensionär sjunka till bara 2,1 år 2053, enligt prognoser från INE. I rapportens slutsatser står det att det förefaller osannolikt att detta förändras till det bättre. Något som då sätter press på pensionssystemet och kommer att framtvinga avsevärda höjningar av avgifterna för pensioner i arbetsför ålder.

I den spanska centralbankens rapport kan man också utläsa att ”invandrare i allmänhet deltar i arbetslivet till en högre grad än de infödda, 70 % mot 56,5 % (2022)”.

Framtiden, som den förutspås.

Om tre decennier räknar INE med att Spanien kommer att ha 14,8 miljoner pensionärer. 18 miljoner spanska medborgare i arbetsför ålder och 12 miljoner utlänningar. För att bibehålla förhållandet förutspår Spaniens centralbank att den arbetande invandrarbefolkningen skulle behöva öka med mer än 25 miljoner till totalt 37 miljoner.

Naturligtvis verkar ankomsten av 25 miljoner utlänningar i arbetsför ålder osannolik, för att inte säga omöjlig. För att uppnå detta skulle cirka 1 miljon migranter behöva komma in i Spanien varje år netto, en siffra som saknar motstycke i modern historia. För att sätta siffran i ett sammanhang, mellan 2002 och 2022 nådde nettoankomsterna till Spanien fem miljoner. Vilket är ungefär fem gånger mindre än vad som kommer att vara nödvändigt för att upprätthålla balansen mellan arbetare och pensionärer.

Om man lägger ekonomin åt sidan, även om en sådan ökning vore statistiskt rimlig. Så skulle en sådan ökning av nettomigrationen bli omtvistad både politiskt och socialt. Och det är inte ens säkert att ökade migrantströmmar skulle kunna fylla gapet i arbetsför ålder och stärka de offentliga pensionerna. ”Migrationsströmmarnas förmåga att avsevärt mildra befolkningens åldrandeprocess är begränsad”, varnade Spaniens centralbank i sin rapport.

Det lär bli högre sociala avgifter.

Vad dessa prognoser antyder är att Spaniens offentliga pensionssystem under de kommande decennierna sannolikt kommer att behöva stödjas av bidrag från färre arbetare. Detta innebär följaktligen högre sociala avgifter. ”Migrationsströmmarna har varit mycket dynamiska de senaste åren, men det verkar inte troligt att de kan undvika processen med befolkningens åldrande. Och inte heller helt lösa de obalanser som kan uppstå på den spanska arbetsmarknaden i framtiden”, står det i rapporten.

Problemet med åldrande kommer också att föras över till arbetsmarknaden och de typer av jobb som tillsätts i framtiden. Ökade migrationsströmmar kommer att mildra effekten. Men kunskaperna hos migranterna som kommer till Spanien kanske inte matchar arbetsmarknaden under de kommande decennierna. Framtidens jobb, allt mer digitala, kommer sannolikt att kräva kvalifikationer som många av de migranter som förväntas anlända under de kommande åren inte har.

Följaktligen anser den spanska centralbanken att ”utan betydande förändringar i migrationsströmmarnas karaktär, verkar det inte troligt att det inte helt går att lösa de obalanser mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft som kan uppstå under de kommande åren i spanska arbetsmarknaden”.


Jonny Erixon

Skribent, fotograf och konsult, född och uppvuxen i Sverige men jag är bosatt och arbetar i södra Spanien sedan 2001. Ett land som jag har lärt mig uppskatta mer och mer för varje år.

Läs också

Lokalpolisen i Málaga.

Hastighetskontroller med radar för elsparkcyklar

Málaga har börjat med radarkontroller av elsparkcyklarnas framfart i staden, de första böterna på 200 …