Hej! Spanien Ett magasin för nordbor med aktuella reportage på svenska om livet i Spanien och mer därtill.
En av de platser jag ville besöka när jag kom till Aragonien var Belchite. Jag hade hört mycket om denna plats och det hade väckt mitt intresse.
Med denna karga nykterhet växte det fram en by, som fram till 1937 var en av de vackraste i Aragonien.
Inte för att jag är speciellt entusiastisk för historien om det spanska inbördeskriget utan på grund av historien om vad som hände med dessa stackars människor och de paranormala fenomen som inträffar där.
Belchite ligger i ett av de torraste områdena i Aragonien. Det var en by som växte fram ur jorden. De byggde den med landskapets råvaror: lera, gips och kalk. Bränd jord för att göra tegelstenar, våt lera och träformar för att bygga väggar, keramik för att täcka golven, kalk för att kalka fasaderna.
Med denna karga nykterhet växte det fram en by, som fram till 1937 var en av de vackraste i Aragonien. Detta var Mudejar-arkitekturens förtjänst. Ruinlandskapet, som är omgärdat av legender, har valts av många filmskapare som inspelningsplats för deras filmer.
Överraskande nog har många av ruinerna i Pueblo Viejo de Belchite (gamla byn Belchite) fortfarande kvar sin forna storhet.
Självständighetskriget
Under årens lopp har så många händelser och erövringar inträffat i det här området att de inte skulle få plats i denna artikeln om jag skulle skriva om alla.
Byn var skådeplats för ett av de viktigaste slagen under självständighetskriget, som ägde rum år 1809.
År 1838 ägde ett annat slag rum i Belchite-området. Den gången var det Carlist-kriget. Men numera är Belchite mycket välkänt för vad som hände under inbördeskriget, en ideologisk och militär konfrontation, en grym konflikt som slet sönder en nation.
Minnena av detta krig är än idag ett mycket känsligt ämne när det kommer på tal. Det var ett blodigt krig mellan bröder.
Jag har flera gånger under årens lopp hört från vänner som har olika ideologier, ”att min morfar eller farfar blev dödad i kriget”. Det måste ha varit hemskt.
Skräck och fasa
I det spanska inbördeskriget (1936-1939) stred två sidor: den republikanska och den nationalistiska.
Mellan den 24 augusti och den 6 september 1937 drabbades byn av skräck och fasa. De republikanska trupperna försökte inta byn på sin väg mot Zaragoza men de nationalistiska trupperna höll ut mycket längre än väntat. Det blev fjorton dagar av hårda strider, bombardemang, angrepp, bränder, skottlossningar och kollapsade byggnader. Över 6000 människor dog.
Invånarna i Belchite tog sin tillflykt till sina underjordiska källare under dessa två veckors bombningar. De rev ner väggarna i källarna för att kunna fly från ett hus till ett annat, medan husen kollapsade och begravde dussintals människor, de led av hunger och törst, de blev sjuka, de plågades och liken staplades på hög.
Mellan den 2 och 3 september lyckades republikanerna ta sig in i byn. Därmed började det värsta blodbadet. Stridsvagnarna kunde inte köra genom de stenfyllda gatorna, så det var upp till soldaterna att ta sig fram till fots och erövra varje hörn, varje hus och varje gata med granater och gevär. Jag vill inte gå in på mer av de fruktansvärda detaljerna om vad som hände där, men du kan säkert föreställa dig det värsta.
När kriget tog slut beslutade man att bygga en ny by i stället för att återuppbygga den gamla och låta den stå kvar som den var, som ett minne av inbördeskriget.
Bygget av den nya grannbyn påbörjades 1940 och slutfördes 1954.
Den gamla byn Belchite är dock inte exakt vad den var efter kriget, för invånarna flyttade lite i taget till den nya byn. Den gamla övergavs helt 1964. Dessa skadade byggnader försvagades efter övergivandet, vilket har lett till att i nutid har många byggnader rasat ner.
Jag kan se skillnaden på bara de sju år sen jag var där första gången. Många hus finns inte längre.
Guidade turer
Om du kommer dit finns det guidade turer och de berättar historien och många anekdoter om vad som hände. Guiden är från byn och hennes familj bodde i ett av de hus som är i ruiner. Det är mycket intressant det hon berättar och hon berättar fakta, utan att ta någons sida.
Det finns också en guidad tur på kvällen och den är fylld av en blandning av sorg och spänning på en och samma gång. Du ser byn på ett annat sätt och du kan också se, jag vet inte hur jag ska säga det, paranormala fenomen som har hänt både mig och många andra besökare.
Jag har nog besökt Belchite sju eller åtta gånger. Varenda gång jag går in i Belchite får jag en rysning. Särskilt på kvällen. Dessa hus, dessa kyrkor, alla med skador av bombningar och kulor. När jag går genom gatorna kan man se rummen i husen. I kyrkorna, utan tak, kan man se altaren eller hålen som har orsakats av granatkastare. Allt man kan se är imponerande.
Iakttagen
De senaste gångerna jag har varit där, har jag lämnat mitt besök med guiden och gruppen och gått själv bland ruinerna. Jag har försökt fånga en bild från en annan vinkel eller kanske upptäcka något nytt som jag har missat från det senaste besöket.Varenda gång jag har varit där har jag fått känslan av att någon eller något iakttar mig. Det är en konstig känsla jag får.
Byn blev känd i Spanien i slutet av 1980-talet tack vare en grupp journalister, däribland Iker Jiménez. Känd programledare som även idag har ett mysterieprogram i tv. Teamet på radioprogrammet IV Dimensión spelade in de första psykofonerna från Belchite där man kunde höra explosioner och vrål från flygplansmotorer. Inspelningen gick jorden runt och byn blev ett slags mecka för parapsykologer och nyfikna. Man kan tro på sådana saker eller inte, det går ju inte att förklara, men något måste ju finnas.
Jag har sett en gestalt i ögonvrån när jag tog kort med blixt. Jag har tagit en bild med två äldre som inte fanns där, min telefon satte igång och spelade in ljud från gevärsskott, min väninna såg två gestalter gående mot sig och försvann. Sist jag var där var det någon som viskade i örat på min kompis så att han hoppade högt.
DAMEN MED PARAPLY OCH DE TVÅ SYSTRARNA
En dam med paraply och sedan två skuggor, ska vara systrarna Antonia och Paulina, som dog under kriget i huset på hörnet. De har dykt upp vid flera olika tillfällen.
I filmen om ”Baron Münchhausens äventyr” (1988), med Uma Thurman i huvudrollen, som spelades in här sägs det att två kvinnor dök upp också klädda i tidstypiska kostymer som ingen hade registrerat. Det är bara en anekdot av många som har hänt här.
Har du vägarna förbi och vill besöka platsen, måste du boka online. Kom ihåg att det finns två guidade turer. En på dagen och en på kvällen. Jag tyckte om båda, men föredrar den på kvällen.
En film från besöket i Belchite (svensk text):
En MC-tur till Belchite.
Mer från Aragonien.
Historia, häxor och vin i Almonacid de la Sierra.
