Svenska Lin – Drömmen att bli lärare tog henne till Spanien

Hon drömde tidigt om att bli lärare och kanske med en karriär utomlands – varför inte Barcelona eller Málaga? Och så blev det. I snart 12 år har hon arbetat vid fakulteten för literatur och språk vid universitetet i Málaga. Vi träffade svenska Doctora Lin Elinor Pettersson PhD,som det står på namnskylten på hennes kontorsdörr på Campus Teatinos.

Karriären som ung kvinna i Spanien startade dock som för så många andra som söker sig till solen, nämligen att jobba extra som servitör.
– Men det kan man ju inte hålla på med hela livet. Jag drömde tidigt om att bli lärare, säger Lin, ler och fortsätter att berätta om sin bakgrund.
– Jag är född och uppväxt i Helsingborg och bodde där tills jag var 20 år. Jag gick den humanistiska linjen på gymnasiet och efter studenten ville jag resa och bo utomlands en period för att fördjupa mina språkkunskaper och lära känna andra kulturer. Jag valde mellan Frankrike och Spanien, men beslöt mig till sist för att gå en tremånaders språkkurs i Spanien. Eftersom jag är uppväxt i en kuststad var närheten till havet ett måste. Jag valde mellan Barcelona och Málaga, och beslöt mig för att studera spanska i Málaga. 3 månader blev 1 år och jag träffade min man under den tiden. Vi provade att flytta till Sverige, men efter 2 ½ år bestämde vi oss för att flytta tillbaka till Málaga eftersom vi inte trivdes lika bra i Helsingborg. Vi saknade den spanska livsstilen och det andalusiska klimatet. Det var svårt att anpassa sig till det svenska klimatet för min man, dessutom hade jag blivit präglad av spansk kultur och kände mig inte hemma i Helsingborg längre. När vi flyttade tillbaka insåg jag att det var dags att återta studierna.

Eftersom jag har velat bli lärare sedan jag var liten, satsade jag på en engelsk universitetsutbildning för att kunna bli lärare i engelska på gymnasienivå. Jag gjorde det spanska högskoleprovet för utlänningar och som EU-invånare var det inga större konstigheter med att söka in.

Hur vaknade/upptäckte du ditt intresse för engelsk litteratur?
Första året på utbildningen var tuff eftersom många kurser är grundläggande och undervisas på spanska. Jag kom från ett svenskt utbildningssystem och var inte van vid spansk akademisk jargong trots att min spanska var flytande.
En av kurserna som vi läste det första året var engelsk litteratur, och det blev snabbt favoritkursen. Läraren var helt fantastisk och ställde utmanande frågor till oss som krävde grundlig analys av texterna. Jag har alltid tyckt om skönlitteratur och läraren motiverade mig enormt. 
Från och med det andra året är alla kurser på engelska och man läser ämnen inom engelsk lingvistik, engelsk och amerikansk litteratur, kultur och historia. För att läsa på det engelska programmet i Spanien (Grado en Estudios Ingleses) så är en B2-C1 nivå på engelska nödvändig, men man måste också kunna spanska dels för att klara det första året på utbildningen och dels för att kunna navigera det spanska systemet. Som elev, var jag framför allt fascinerad av litteratur och blev uppmanad av lärarna att fördjupa mina kunskaper utöver det officiella programmet. När jag gick sista året blev jag erbjuden att samarbeta med en lärare med ett statligt stipendium (beca de colaboración). Jag samarbetade med min mentor, professor Rosario Arias Doblas, under sista läsåret och hon väckte mitt intresse för forskning. Det var ett avgörande moment för mig eftersom Rosario ledde in mig på avancerade studier och forskarutbildningen.

Hur utbildade du dig själv i ämnet litteratur? Vad har du för utbildning?
Jag har en kandidatexamen i engelsk filologi från Málagas universitet som heter Grado en Estudios Ingleses idag. Det är en fyraårig utbildning med 240 ECTS (högskolepoäng) fördelat i engelsk lingvistik, litteratur och kultur. Efter min kandidatexamen fortsatte jag att studera på masterprogrammet i English Studies and Intercultural and Multilingual Communication och tog en forskarutbildning inom engelsk litteraturvetenskap.
Jag blev beviljad ett fyraårigt forskarstipendium och avlade min doktorsavhandling i nyviktoriansk litteratur (Cum Laude) 2014. Då hade jag hunnit med att undervisa på Málagas universitetet som en del av min doktorandutbildning och gästforskat på Lunds Universitet under en tremånadersperiod.
Det var mycket givande att få insikt i den svenska högskolan och möta svenska kolleger som gav mig feedback på min forskning. När jag var klar fick jag en ettårig postdoktorsanställning och hankade mig därefter fram på olika kontrakt tills jag blev anställd som lektor 2018. Utöver detta, är jag kvalificerad i utvärdering och utbildning av särbegåvade elever (Experto Universitario en Altas Capacidades
Intelectuales) vilket jag är både akademiskt och personligt engagerad i. Idag är jag fastanställd docent på engelska institutionen och medlem i en forskargrupp som fokuserar på samtida europeisk litteratur.

Spanska studenter och engelska språket
I Spanien börjar man ofta studera vid universitet vid 18-19 års ålder. Många saknar arbetslivserfarenhet och går direkt till studier på universitetsnivå efter gymnasiet och vi kommer därmed in på spanjorens generella ovilja att prata just engelska.
– Jag ser stor skillnad från då och nu. Många av dagens spanska studenter pratar mycket bra engelska, har en vilja att resa och ger sig utanför landet och lär sig därmed engelska på ett helt annat sätt än tidigare. Såklart har många av dagens yngre spanjorer en fördel genom media, de väljer att se filmer odubbade och är aktiva på sociala media, menar hon.
– Självfallet har de som kommer hit för att studera engelsk litteratur ett naturligt intresse av det engelska språket, även om en del tycker det kan vara påfrestande och svårt att all undervisning sker på engelska ju längre in i utbildningen eleven kommer. Dessutom ställer det spanska arbetslivet numera allt större krav på att anställda även ska kunna andra språk och då i huvudsak engelska.

Just vid litteratur- och lingvistikfakulteten finns en fantastiskt vacker botanisk trädgård där eleverna möts, umgås, har picknick och studerar.

Campus Teatinos
När vi kommer in på det gigantiska universitetsområdet som benämns Campus Teatinos kör vi förstås fel men med hjälp av navigatorn i telefonen kommer vi så småningom fram till rätt fakultet. Man kan inte annat än bli imponerad – det är snyggt, luftigt utformat och omgivet av mängder av studentlägenheter i tilltalande formationer.
På Málagas universitet arbetar och studerar närmare 40.000 personer och där Facultad de
filosofía y letras har bredast utbud av utbildingar och engelska institituionen är störst med över 70
anställda. Och elevgrupperna är stora, 90 elever i varje och uppdelade i dag- och kvällsgrupper. Just vid litteratur- och lingvistikfakulteten finns en fantastiskt vacker botanisk trädgård där eleverna möts, umgås, har picknick och studerar, perfekt för grupparbeten, berättar Lin.

Lärarrollen viktig
Lins specialområde inom undervisning och forskning är brittisk litteratur i anknytning till 1800-talet. Hon undervisar i brittisk litteratur för andraårseleverna på engelska programmet och lär dem om romanens utveckling i Storbritannien på 1800-talet och fram till modern och postmodern 1900-talslitteratur.
– Vi läser bland annat Jane Austens Stolthet och fördom (1813), Charlotte Brontës Jane Eyre (1847) och Jean Rhys Sargassohavet (1967). Stort fokus ligger på den viktorianska perioden vilket innebär att min undervisning är delvis kopplad till min forskning inom samtida litteratur som utspelar sig i den perioden. Vi lägger stor vikt på att bredda och fördjupa värderingsförmågor samt att hjälpa eleverna utveckla kompetenser som språkkunskap, textanalys och kritisk tänkande eftersom dessa är transversala inom utbildningen men även väsentliga kunskaper i dagens samhälle. Som medborgare måste vi kunna skilja mellan åsikt och fakta, samt vara källkritiska, speciellt med tanke på den sociala medians inflytande och den Artificiella Intelligensens utveckling, berättar hon.

ChatGPT och fusk
Vi fortsätter vår pratstund om hur just sociala media och datoranvändning i undervisningen har förändrat beteenden och hur man ställts inför nya utmaningar. Hon berättar om artificiell intelligens och något som heter ChatGPT.
– Idag har merparten av eleverna med sig en bärbar dator till undervisningen, och så långt är väl allting frid och fröjd. Men det gör också att eleven använder sig av program för att kontrollera såväl grammatik som stavning utan att ordentligt lära sig det från grunden. De är ständigt uppkopplade på sociala media vilket stör deras fokus.
– Under grupparbeten tillåter jag till exempel inte att datorer används alls, eleverna måste därför lära sig fungera utan hjälpprogram, förklarar Lin.
Hon kommer in på ChatGPT som är en chattrobot eller virtuell assistent. På egen hand och genom artificiell intelligens kan den här assistenten sätta ihop en uppsats om ett ämne om man bara ger den ett kommando om vilket ämne uppsatsen ska handla om.
– Den här typen av fusk har förstås blivit vanligare. Tack och lov finns det idag hjälpmedel och filter som kan avslöja om eleven använt sig av den här typen av fusk. Nya tider, nya sofistikerade metoder. I Italien till exempel har den här typen av artificiella program spärrats, berättar Lin och vi lyssnar intresserat.

Hur fungerar det?
Helt ovetande om det spanska universitetssystem blir jag också nyfiken på dess olika nivåer och ställer frågan: Hur skiljer sig det spanska undervisningssystemet på universitetsnivå mot det svenska. Är det tentor, A, B, C uppsatser och poängsystem, vilka nivåer finns?
– Läsåret delas upp i två 15-veckors terminer med 5 kurser per termin. Kurserna är 6 högskolepoäng (ECTS) och utvärdering delas upp på 30% terminsarbete och 70 % sluttenta. Under 9 veckors tid har man seminarium i hel grupp (max 90 elever) och under 6 veckors tid delas klasserna upp i mindre grupper med en mer praktisk inriktning. Betygssystemet är annorlunda: Betygsskalan är 1-10, där 5 är godkänt och 9-10 är högst. Man kan få utmärkelsen Matrícula de Honor om man får 9 eller högre, men det utdelas endast till max 5% av eleverna i de fall där prestationerna och resultaten har varit avsevärda. Vi följer det europeiska systemet där undervisningen delas in i tre nivåer: Grado, Master, Doctorado motsvarandes grundutbildning (kandidatprogram), avancerad utbildning (master) och forskarutbildning (doktorand).

Möter du andra nordiska föreläsare här vid universitetet?
– Jag har en svensk kollega, Dr. Julia Wärnberg, som befinner sig på Fakulteten på Hälsovetenskap (Ciencias de la Salud), och henne träffar jag ibland när jag undervisar i engelska på sjuksköterskeprogrammet och sjukgymnastutbildningen.

Engelsk terminologi och grundengelska ingår i deras läroplaner för att de ska kunna läsa vetenskapliga artiklar på engelska och kommunicera med patienter på en internationell nivå. Som svensk lärare är min metod mycket praktiskt inriktad, och i klassrummet tillämpar jag även kulturella kunskaper och realia utöver det språkliga. De får lära sig om kulturella skillnader och simulera riktiga professionella situationer; sjuksköterskorna lär sig kommunicera med patienter genom att ta varandras puls och blodtryck medans sjukgymnasterna lägger bandage eller använder rullstolar och kryckor. Spanska elever är vana vid textböcker och mycket grammatik och brukar uppskatta den praktiska delen.

Livet utanför campus
Även passionerade lärare behöver koppla av och göra något annat än att undervisa och forska. Vad gör du på fritiden, frågar jag Lin?
– Jag är mest tillsammans med familjen, träffar vänner och tillbringar mycket tid i köket eftersom jag älskar att baka och laga mat. Det blir ungefär lika mycket svensk husmanskost som spansk medelhavskost, men bakningen är enbart svensk. Hembakade kanelbullar och svenskt julbak står högt i kurs bland våra vänner.
– Jag spelar dessutom mycket padel sedan 2 år tillbaka och är med i ett damlag som tävlar i kategorin Veteraner +45 i Málaga med omnejd. Sporten har växt rekordartat i Spanien och även spridits till resten av Europa på senare år. I Spanien har sporten blivit speciellt populär bland kvinnor. I vår by (Alhaurín de la Torre) har vi flera nätverk med kvinnor från alla möjliga åldrar som träffas för att spela padel.

Framtiden
Vi kommer förstås in på ämnet framtiden och Lin har många intressanta planer på gång:
– Jag känner mig hemma i Málaga eftersom jag tillbringat hela mitt vuxna liv här med min man (som är spanjor), fått barn här och lyckats göra karriär på Málagas universitet. Som lärare på högskolenivå är det alltid mycket spännande på gång. I sommar kommer jag att hålla i kursen English for Research för att undervisa doktorander i akademisk engelska, och jag har även organiserat en workshop i litteratur för särbegåvade högstadie- och gymnasieelever.
– Jag kommer också att jobba med ungdomar som visat intresse för den tidiga 1800-tals litteraturen och ge eleverna chansen att följa i romantikernas spår för att bekanta sig med litteraturen och dess historiska och kulturella sammanhang genom att läsa Mary Shelleys Frankenstein (1818).
– I höst kommer jag att medverka i en konferens på Valencias universitet som inriktar sig på kvinnor inom 1800-talets teaterbransch samt litteratur som handlar om kvinnliga artister (Women Staging and Restaging the 19th century). Jag har naturligtvis planer på att resa till Sverige, men det blir för att besöka familj och vänner.

Studier vid Málaga universitet
Vi avrundar intervjun med att fråga vad hon tycker man som nordbo ska tänka på som bosatt i Spanien?
– Jag hade velat se fler nordiska elever på Málagas universitet. Om man studerar på högskola i Norden så är Erasmus+ programmet idealiskt om man vill tillbringa en studieperiod utomlands. För de nordbor som bott en längre tid i Spanien, kan jag rekommendera att satsa på en utbildning här.
– Jag gjorde det spanska högskoleprovet för utländska studenter och trivdes jättebra i det spanska systemet. En utbildning i engelska har dessutom fördelen att den kan användas internationellt.

---