Mannen som talar med gamar

Manuel Aguilera föddes i en liten by i Huesca som heter Binaced på nyårsafton 1951 i farföräldrarnas hus. Han är förmodligen den man som vet mest om gamar i Spanien. Han har tillbringat 60 år med att leva bland dem och kämpat för att skydda dem.

Smutsgam — En smutsgam kretsar ovanför oss och ser så där alldeles imponerande ut. Den kallas även egyptisk gam.

När han var nio år gammal tog hans farfar med honom till gödselhögen för att lämna ett dött djur och se gamarna. Jag blev imponerad, de var lika stora som jag! sa han. Så när han kunde, tog han sin cykel och åkte till dynghögen som låg två kilometer från byn för att studera dem. Han ville veta mer, varför de hade förklarats vara skadedjur och skulle utrotas.

Som barn brukade Manuel Aguilera gömma sig i inälvorna på en död ko för att titta på gamarna som slukade aset. Denna villkorslösa kärlek till asätarna kostade honom tyfus och ett par feberattacker som nästan dödade honom.

Han hade inga pengar för att köpa böcker och det fanns inget bibliotek i byn. Så han tog med sig sin anteckningsbok och stannade i timmar och väntade på att gamarna skulle komma ner så att han kunde hålla dem nära sig. Han rörde vid deras huvuden, deras fötter….

Välkomnandet är spektakulärt. De känner igen honom och äter från hans hand.
Manuel talar till dem vid namn, uppmanar dem att äta.

Barn till jordbrukare

Han var den tredje av fem syskon och hans föräldrar var jordbrukare. Han gillade att gå i skolan i sin by och ville bli biolog eller vetenskapsman, men hans barndom och den framtid han drömde om blev krossad. Efter flera års sjukdom dog hans mamma när Manuel var 13 år och han var tvungen att börja arbeta.

Som vuxen besöker han gamarna varje dag, tar hand om dem, matar dem och till och med pratar med dem från bergsområdet i Santa Cilia de Panzano, som ligger i regionen Hoya de Huesca. Detta är ett skådespel som varje år tar emot tusentals besökare och som uppmärksammar en fågelart som är både fördömd och utrotningshotad.

Det finns vissa individer vi har märkt med ett kryss, säger han. När det gäller gamarna bestämde han sig en dag för att föra ut dem i ljuset och ta bort den negativa uppfattningen av dem. De har i alla år hållit våra marker rena för att vi ska slippa sjukdomar.

Sociala djur

Gamar är mycket sällskapliga och intelligenta, för om de inte var det skulle de ha dött ut efter alla smutsiga trick folk har gjort mot dem, säger Manuel.

– Jag har lyckats visa att gamarna inte är så elaka som de har framställts och numera har de slutat att förföljas och dödas som det gjordes förr.

1986 grundade Manuel med några andra gamintreserade en naturskyddsorganisation som heter” El fondo Amigos del Buitre” vars syfte är att skydda och bevara asätande fåglar och deras livsmiljö. Dess huvudsakliga verksamhet är underhållet av konstgjorda matningsstationer.

Om ni vill besöka naturparken Sierra de Guara och få en unik upplevelse som jag fick. Samt lära känna dessa fåglar och nästan röra dom, så heter byn Santa Cilia de Panzano och ligger i regionen Hoya de Huesca.

Jag stannade den helgen i byn intill, som heter Panzano på campingen”Cañones de Guara y Formiga” precis nedanför berget där jag mötte Manuel och hans gamar.

Manuel tar på sig sin gamla röda väst så att fåglarna kan känna igen honom från ovan, tar på sig svetshandskarna och skjuter stolt sin elektriska skottkärra full av inälvor som återvinns från de närliggande slakterierna. Med den går han nerför stigen till klippområdet och där välkomnar han sina vänner i en slags ritual som har upprepats dag efter dag i årtionden. Ibland med publik, ibland ensam.

Fyrahundra gamar

Välkomnandet är spektakulärt. De känner igen honom och äter från hans hand. Manuel talar till dem vid namn, uppmanar dem att äta.

Ibland kommer det upp till 400 gamar som flyger ner till honom!

Har ni tur kan ni se olika arter av gamar samt örnar och andra fåglar också.

Ni kan ta kontakt med Santiago (Santi) från campingen för att boka eller informera er om de dagar ni kan följa med Manuel om ni vill komma hit någon gång.

Manuel tar inte betalt för att besöka gamarna, utan en donation ges och går till gamarnas naturskyddsorganisation.